Skip to main content

Full text of "OECD360 [electronic resource] : Sverige 2015: Hur står sig Sverige?"

See other formats


0ECD360 

SVERIGE 


• Gron tillvaxt 


} Utbildning 


Valbefinnande 


Regionalt 
fokus * - 


Utveckling 


Hur star sig Sverige? 



t 



Statistik 


Ekonomi 


' Jordbruk 


Samhallskris 





®»OECD 




■ F 


www.oecd.org/bookshop 


www.oecd-ilibrary.org 


)/ rt 

i f 

i /© -^s 

You 030 www.youtube.com/OECDiLibrary 


www.twitter.com/OECD_Pubs 


www.facebook.com/OECDPublications 




B_fl _ 


CopyrflhowJ t«3 





//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Innehallsforteckning 

Hur star sig Sverige? 




i Sverige 


Alla regioner 
klarar sig battre 
om de styrs val 



Utveckling $ . 

Produktiviteten - “ a11 
nasta utmaning 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 




Sammanfattning 


OECD360 innehaller de senaste analyserna och den senaste 
informationen fran de framsta OECD-publikationerna. Det 
finns rikligt med grafik som illustrerar viktiga fragor. 

■ Utbildning, sysselsattning, gron tillvaxt, regionala 
perspektiv, jordbruk, ekonomisk tillvaxt, finanskrisen 
och dess foljder for samhallet och utvecklingen: atta 
amnen som sammanfattar laget for Sverige och for det 
internationella samfundet. 


OECD360 


Till varje artikel finns tva sidor med grafik med OECD- 
information fran tre diagram i den ursprungliga publikationen 
och det gar aven att hamta kalldata till varje diagram via 
Statlinks. 


■ Fokus pa ditt land: Det finns sidor med statistik sa att du 
kan jamfora siffrorna mot genomsnittet for OECD avseende 
olika faktorer inom ekonomi, arbetsloshet, valbefinnande, 
skatter och miljo. 


■ Du och OECD: Liksom andra medlemslander har Sverige en 
permanent representation i OECD i form av en ambassador 
och diplomater. De har varit med i arbetet med att utforma 
informationen om Sveriges historik, uppnadda resultat och 
samarbete med OECD. 


//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Introduktion 

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniii 


Om OECD 

Syftet med OECD (Organisationen for ekonomiskt samarbete 
och utveckling) ar att en framja politik for ekonomisk och social 
utveckling over hela varlden. OECD utgor ett forum dar politiker 
och tjansteman samarbetar for att finna losningar pa gemensamma 
problem, dela erfarenheter och identifiera lampliga satt att framja en okad 
levnadsstandard. I mer an 50 ar har OECD bidragit till inforandet av globala 
standarder, internationella konventioner, avtal och rekommendationer pa 
omraden som forvaltning och kampen mot mutor och korruption, foretagens 
sociala ansvar, utveckling, internationella investeringar, skatter och miljon. 
OECD vill forverkliga visionen om en starkare, renare och mer rattvis varld, 
saval ekonomiskt som socialt, genom samarbete, dialog, samforstand och 
vetenskapligt utbyte. 

OECD harfoljande medlemmar: Australien, Belgien, Chile, Danmark, Estland, 
Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Israel, Italien, Japan, Kanada, Korea, 
Luxemburg, Mexiko, Nederlanderna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, 
Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, 
Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Osterrike. Europeiska kommissionen deltar i 
OECD:s arbete. Samtal om anslutning till OECD pagar med Colombia, Lettland 
och Ryska federationen* Organisationen har ocksa samarbeten med over 100 
andra ekonomier, daribland viktiga partner som Brasilien, Kina, Indonesien och 
Sydafrika. 

www.oecd.org/about 


* Alla aktiviteter i processen for anslutning av Ryska federationen ar for narvarande 
skjutna pa framtiden. 


Huvudkallor hos OECD 


OECD:s webbplats: 

www.oecd.org 
www.oecd.org/Sweden 

OECD-publikationer och -data: 

www.oecd-ilibrary.org 
och data.oecd.org/ 



Asikter och argument i denna publikation Sterspeglar inte nodvandigtvis de off iciella stJndpunkterna hos OECD eller dess medlemslander. Atergivande av material som inhamtats 
fran externa kallor eller hyperlankar till externa webbplatser innebar inte att OECD stodjer eller ansvarar for asikter, forslag och information som finns dari. Om innehallet skiljer sig 
mellan det ursprungliga OECD-materialet och oversattningen, ar det enbart texten i det ursprungliga materialet som ska galla. 

Denna publikation och eventuella kartbilder ha ri iterges utan stallningstagande nar det galler status for eller suveranitet over territorier, gransdragning mellan lander eller namn 
pa territorier, stader eller omraden. 

Statistiska data for Israel tillhandahalls av relevanta israeliska myndigheter som ocksa ansvarar for innehallet. OECD:s anvandande av sadana data innebar inte att OECD har 
n£gon asikt om status for Golanhojderna, ostra Jerusalem och israeliska bosattningar pa Vastbanken enligt internationell lag. 

Publicerandet av annonser i denna publikation innebar inte att OECD rekommenderar de produkter eller tjanster som de refererar till. Omnamnande av enskilda foretag eller vissa 
produkter betyder inte att vi rekommenderar dessa framfor andra liknande foretag eller produkter som inte namns. Alla varumarken, logotyper, servicemarken, kollektivmarken, 
designrattigheter, personliga rattigheter eller liknande rattigheter som namns, anvands eller citeras i broschyren tillhor sina respektive agare. 


© OECD 2015 

Ansokningar om tillstand att aterge hela eller delar av detta material skickas till rights@oecd.org 


3 


Forord 

Hallbaroch inkluderande 
tillvaxt: att traffa ratt 


iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii 



Angel Gurria 

Generalsekreterare for OECD 
©OECD 


K risen ar annu inte over. Tillvaxten borjar 
aterhamta sig, men det gar for langsamt: 
arbetslosheten minskar men inte til I rackl igt 
mycket, ojamlikheten okar i vara samhallen 
vilket ska par oro, och tilltron till politiker och 
de demokratiska institutionerna undermineras 
snabbt. De som styr maste snabbt hitta en bra balans i form 
av en politik som bidrar till forandringar pa de har omradena 
sa att vi kan visa att vi ar pa ratt vag mot en hallbar och 
inkluderande tillvaxt. 

OECD har en unik stallning nar det ga Her att hjalpa politiker 
och tjansteman att ringa in vad som kan goras, eftersom 
organisationen under mer an ett halvt arhundrade har 
tagit fram data och analyser pa alia de omraden som 
politiken maste hantera - fran jordbruk till arbetsloshet eller 
rekommendationer om utbildning, halsa, miljo, ekonomi och 
forvaltning. 

Spelreglerna ar inte sjalva malet - avsikten med battre 
spelregler ar att skapa battre levnadsforhallanden for vara 
medborgare. OECD visar inte bara hur olika sektorer presterar 
i ett visst land, utan ocksa hur val andra lander lyckas. 
Tillsammans kan vi anvanda den har informationen for att 
utforma battre strategier som i sin tur kan bli en grund for 
battre spelregler. 


//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


OECD360 innehaller en sammanstallning av de senaste OECD- 
resultaten pa nyckelomraden som jobb, arbetsloshet, tillvaxt 
och utbildning, samt ger en overblick over den ekonomiska 
och individuella graden av tillf redssta llelse i landerna. 
Sammanstallningen innehaller landsspecifika data och satter 
in dem i ett perspektiv som omfattar hela OECD. Med hjalp av 
OECD360 kan vi undersoka relationer mellan olika omraden - 
det gar till exempel att se hur val ett lands utbildningssystem 
lyckas jamfort med likvardiga lander, men vi kan ocksa i ett 
bredare perspektiv undersoka om utbildning ar nyckeln till att 
hitta ett jobb i tider av hog ungdomsarbetsloshet. 

Broschyren innehaller de senaste analyserna 
fran OECD pa en rad nyckelomraden, 
med nydanande rekommendationer fran 
organisationen om hur vi ska tackla nagra av 
de svaraste utmaningarna som vi star infor 
i vara samhallen: Hur ska samhallet kunna 
ge stod at dem som verkligen behover det 
och sakerstalla att nedskarningar i offentliga 
budgetar inte leder till att alia inte far del 
av viktig samhallsservice som sjukvard och 
utbildning? Hur skapar vi tier och battre jobb, 
och hur far vi fram sadan kompetens som 
arbetsmarknaden kommer att efterfraga i en 
nara framtid? Hur framjar vi en tillvaxtmodell 
som skapar mojligheter for alia utan att lamna 
nagra pa efterkalken? Hur tar vi stegen mot 
en gron ekonomi med laga koldioxidutslapp 
som ger oss hogre levnadsstandard utan 
att det sker pa bekostnad av kommande 
generationer? 

Sadana fragor ar viktiga for regeringar i alia lander. OECD 
arbetar tillsammans med sina medlems- och partnerlander 
for att hitta losningar pa dessa utmaningar, inte minst genom 
att utnyttja de nya mojligheter som oppnar sig i en alltmer 
sammanlankad va rid. 

Jag hoppas att var nya 360-publikation med sitt fagelperspektiv 
pa Sveriges ekonomi och samhalle och sin oversikt over vart 
arbete bidrar till en gemensam forstaelse av hur vi skapar en 
battre framtid. Vi pa OECD ar stoita over vart samarbete med 
Sverige och over att fa vara med och bidra till dess utveckling. 
Tillsammans kan vi skapa battre spelregler for en battre framtid, 
saval har som i resten av varlden. 


Vi pa OECD ar stoita 
over vart samarbete 
med Sverige och 
over att fa vara med 
och bidra till landets 
utveckling. Tillsammans 
kan vi skapa battre 
spelregler for en battre 
framtid, saval har som i 
resten av varlden. 



Angel Gurria 

generalsekreterare for OECD 


5 


Sverige & ®»oecd 



Mikael Damberg 


Narings- och innovationsminister 






©Martina Huber 


S verige har sedan starten 1960 varit en aktiv 

medlem i OECD. Organisationen har med aren 
vuxit i bade storlek och antal amnesomraden. 

Med tillkommande medlemmar fran flera olika 
varldsdelar verkar organisationen idag i ett globalt 
sammanhang. Organisationen maste standigt anpassa sig 
till sina medlemmars behov och omvarldens forandringar. 

Som narings- och innovationsminister har jag regeringens 
mal i fokus att Sverige ska ha EU:s lagsta arbetsloshet 
ar 2020. Sverige behover fler foretag som vaxer och 
exporterar mer, och var ekonomiska framtid finns i varlden. 

I regeringsforklaringen fran hosten 2014 star att: "Sverige 
s kaframja enfri och rattuis vcirldshandel. Regeringen kommer 
att arbeta/or progressiva internationella handelsautal och riua 
handelshinder samtidigt som vi star uppfor miljon, lontagarnas 
intressen och mdnniskors halsa. Handelsavtal ska respektera 
demokratiskt fattade beslut. Vi ska verkafor en global ordning 
mellan arbete och kapital som sakrar en internationell ekonomi 
som gynnar alia och kuvar ingen." En ny exportstrategi kommer 
att tas fram i samverkan med naringslivet. Sveriges foretag 
maste ges basta mojliga forutsattningar i den globala 
konkurrensen. Regeringen kommer darfor aven att inratta 
ett innovationsrad, direkt under statsministern, med 
mandat att foresla skarpa atgarder for att starka Sveriges 
innovationsklimat. 

Ett slagkraftigt OECD kan fungera som havstang for 
svensk politik. Organisationens arbete kan framja vart 
eget arbete med att na malet om EU:s lagsta arbetsloshet 
samt var handelspolitik, var politik for hallbar tillvaxt, 
globaliseringspolitiken och politiken for global utveckling. 
OECD utgor en viktig arena for diskussioner om framtida 
utmaningar och internationellt samarbete och ar ett 


viktigt komplement till samarbetet i andra internationella 
fora. Organisationen bidrar till tillvaxt, sysselsattning 
och okad levnadsstandard bade i medlemslanderna och i 
omvarlden. Vi kan genom OECD lara av varandra, jamfora 
var politik, diskutera gemensamma problem och aktuella 
internationella ekonomiska fragor, samt fa battre underlag 
for nationella beslut. 

Ett bra exempel pa ett effektivt jamforelseverktyg som tagits 
fram av OECD ar det nya "Services Trade Restrictiveness 
Index”, som pa ett konkret satt kvantifierar tjanstehinder 
i alia medlemslander. Det ar viktigt att vi kan fortsatta dra 
nytta av OECD:s sakkunskap, forskning och analys eftersom 
arbetet aldrig skulle kunna utforas av ett enskilt land. 
Granskningar ar bra, eftersom vi genom dessa maste bli 
annu vassare och battre! 

Ett litet oppet land som Sverige behover verka i 
internationella sammanhang for att kunna paverka och 
for att fa inspiration och stod att utveckla den inhemska 
politiken. Idag deltar narmare 1 300 delegater varje ar fran 
bade Regeringskansliet och myndigheter vid moten i OECD:s 
narmare 200 kommitteer och arbetsgrupper. Aktuella fragor 
och utmaningar har ofta redan diskuterats i internationella 
sammanhang eller provats av nagot annat land. 

Vi ska som OECD-medlem anvanda denna samlade 
erfarenhet val och aven dra nytta av mojligheten att radgora 
med varldsekonomins alia aktorer. Vi vill fortsatta att aktivt 
delta i OECD eftersom detta ar avgorande for att kunna 
paverka var egen och andras utveckling! 

Mikael Damberg 

Narings- och innovationsminister 


6 


Copyrghled malen.ii 




//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE & //////////// 



Annika Markovic, Ambassador 

©OECD 


O ECD ar en organisation som vi ofta satter stor 
tillit till och refererar till i debatter om stora 
samhallsfragor. Detta trots att organisationen 
inte ar sarskilt kand i Sverige. Kanske beror 
detta pa det som ocksa ar organisationens 
styrka; den ar effektiv och liten och fokuserar pa 
sakfragorna utan storre athavor. Jag ar ambassador for den 
svenska delegationen vid OECD och representerar Sverige i 
organisationen. Jag vill garna dela med mig av hur vi jobbar 
och vad Sverige far ut av medlemskapet. 

OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) 
har funnits i drygt 50 ar och Sverige har varit medlem 
sedan starten. Det underliggande syftet ar att framja 
ekonomisk tillvaxt och battre levnadsforhallanden. 
Organisationen samlar de lander som ar likasinnade - 
ursprungligen de klassiska i-landerna - for samverkan 
kring en rad tillvaxtskapande omraden och for att jamfora 
nationella regelverk for att kunna bli battre. Detta 
med avsikten att kunna oka forstaelsen for varandra 
och i slutandan oka tillvaxten pa ett hallbart satt. Men 
i verkligheten stracker sig verksamheten over alia 
politikomraden utom kultur och forsvar. Arbetsmetoderna 
utgors bade av studier gjorda av sekretariatet i specifika 
fragor men ocksa grundliga genomgangar i s.k. peer reviews 
av landers inhemska politik, via ett kommittesystem. 
Besluten ar konsensusbaserade och oftast fungerar det att 
fatta beslut pa det viset. Antingen ar det vi handlaggare pa 
delegationen som representerar Sverige och driver svenska 
fragor i de kommitteer som tar fram rekommendationer 


och policybeslut, eller sa ar det tillresande delegater fran 
Sverige, runt 1 200 per ar. 

OECD har under aren vaxt och har idag 34 medlemslander; 
de senaste tillskotten ar Chile, Israel, Slovenien i och Estland. 
Vad kan da ett land som Sverige ha for inflytande och nytta 
av sitt medlemskap i OECD? Till den arliga budgeten bidrar 
vi med relativt life pengar enligt en i forvag overenskommen 
fordelningsnyckel, men vi valjer ofta att ge frivilliga bidrag 
till omraden vi ser som strategiskt viktiga, och detta gor 
att vi ligger hogt pa listan over frivilliga bidragsgivare. Tva 
sadana exempel ar arbetet med globala vardekedjor pa 
handelsomradet och studier av ekonomiska effekter av okad 
antibiotikaanvandning i kottproduktion. Det ar fragor dar 
Sverige vill att de gemensamma principema och riktlinjema 
ska utvecklas och dar vi tar organisationen till hjalp for att 
understodja med fakta och datainsamling den forandring 
som behover ske av politiken. 

Delegationen utgors till storsta delen av kvinnor, 
vilket ar nagot vi ofta far kommentarer pa. Det ger oss 
mojlighet att prata om jamstalldhet (ett av OECD:s manga 
arbetsomraden) pa ett trovardigt satt. Det ser inte likadant 
ut i OECD, namligen. Som exempel kan namnas att 
generalsekreteraren alltid har varit en man och att endast en 
vice generalsekreterare av fyra ar kvinna. Detta belyser att 
det aven i en framatblickande organisation som OECD finns 
en del att gora. 

Varlden idag ser ocksa mycket annorlunda ut an nar 
OECD bildades for drygt 50 ar sedan for att administrera 


7 



//////////// OECD360 2015 / SVERIGE & SS-/E.-X' //////////// 



Marshallhjalpen efter andra varldskriget. Helt andra 
fragor star nu pa varldssamfundets dagordning. Aktorerna 
har ocksa blivit fler, inte minst inom naringslivet 
och i civilsamhallet. OECD-landerna dominerar inte 
heller pa samma satt varldsekonomin som tidigare. 

Darfor samarbetar OECD strategiskt med exempelvis 
nya ekonomiska stormakter - inte minst genom att 
stodja arbetet inom G20 - och genom att modernisera 
utvecklingspolitiken. Detta for att kunna sprida OECD- 
landernas kunskap och varderingar, vilka visat sig leda 
till hallbar utveckling och fattigdomsminskning ocksa till 
viktiga samarbetspartner utanfor organisationen. Genom 
detta samarbete far Sveriges rost lite mer tyngd och vi kan 
ta med oss tillbaka den input och kunskap som behovs for 
att fatta informerade beslut i Sverige. Vart medlemskap 
i OECD ar bade ett givande och ett tagande. Sverige far 
genom organisationen en mangd relevant kunskap, 
erfarenhet och policyrelevanta rekommendationer. Och 
Sverige kan bidra med kunskap och ibland finansiering for 
att sakerstalla att OECD ligger i framkant inom de omraden 
som vi ser som sarskilt viktiga for det gemensamma 
normativa arbetet. Delegationen ar spindeln i detta 
finmaskiga och omfattande nat och vill du veta mer om 
OECD och vart arbete rekommenderar jag delegationens 
hemsida, Twitter-och Facebook-konton samt saklart OECD:s 
egna sociala medier. 


Ambassador Annika MARKOVIC 


8 


Copyr^hled nia 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Sverige 

i siff ror 


> KALLOR 

• Informationskalla: http://data.oecd.org/sweden.htm 

• OECD Fact book 2014: Economic, Environmental and Social Statistics 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/factbook-2014-en 

• Government at a Glance 2013 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/gov_glance-2013-en 

• Society at a Glance 2014: OECD Social Indicators 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/soc_glance-2014-en 

• All OECD-statistik: http://www.oecd-ilibrary.org/statistics 


Liv och arbete 

Sveriges befolkning som andel av OECD:s totala befolkning, 2012 


^ 0 , 8 % 


I Sverige 


d 

9 


4.7 miljoner 
man 

4.8 miljoner 
kvinnor 



Inkomstojamlikhet 

Gini-index, 2012 eller senast tillgangliga 

1 = Fullstandig ojamlikhet 

0,6 

0,5 

0,4 

o ,3 Sverige 

0,2 

0,1 

11 0 = Fullstandig jamlikhet 

Med Gini-indexet bedoms ojamlikhet genom att mata hur mycket fordelningen av 
inkomst mellan hushall avviker fran en belt jamlik fordelning. Ett Gini-index pa noli 
motsvarar fullstandig jamlikhet och 1 fullstandig ojamlikhet. (Den har figuren visar 
Gini-index for OECD-lander.) 


Arbetsloshet 

% arbetskraften, 2013 



Totalt Man Kvinnor 


Arbetsloshet peraldersgrupp 

% av total arbetsloshet i varje aldersgrupp, 2013 


■ 15-24 25-49 50+ 115-24 ■ 25-49 50+ 



Sverige Genomsnitt for OECD 


En forlorad generation? 

Unga som varken arbetar eller studerar, 2012 


% per aldersgrupp ■* Sverige • 


Genomsnitt 
for OECD 


15-19 


9 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Sverige i siff ror 


Hur mar ekonomin? 


Sverige i OECD:s ekonomi 

% av 0ECD:s totala bruttonationalprodukt 
(BNP), 2013 

| 0,9 % 

■ Sverige 


Inflation (konsumentprisindex) 

index (2010=100) 


■Sverige 

-Genomsnitt for OECD 



Bruttonationalprodukt (BNP) 

I USD per capita, 2013 


45 111 


37 986 



Sverige OECD totalt 


Bruttonationalprodukt (BNP) 

Miljard USD 


500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 



Spara och spendera 



■ Offentlig skuld 

% av bruttonationalprodukten (BNP), 2013 


Hushallens 

skulder 

% av hushallens 
disponibla inkomst 


Hushallens 

besparingar 

% av hushallens 
disponibla inkomst 


180 
160 
140 
120 
100 
80 
60 
40 
20 
0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 




10 


Copyruhted in 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Ska vi prata skatter? 


Total skatteintakt 

Miljard USD (lopande priser), 2011 


Total skatteintakt 1988-2011 

Miljard USD (lopande priser) 


I 


II 


Sverige Genomsnitt for OECD 


Skatteintakt per sektor 

% av total skatt, 2011 

■ Skatt pa varor och tjanster 

■ Socialforsakringsavgifter 
Skatt pa inkomst och vinster 

fe Bolagsskatt 
Fastighetsskatt 
<e Arbetsgivaravgift 
Kapitalvinstskatt 
Andra skatter 


Pa grand av avrundning blir summan inte alltid 100 %. 



Sverige 


Halla rent 

Luftfororeningar 

Koldioxidutslapp 

Ton CO per capita 


Genomsnitt for OECD 


Kommunalt avfall 

Kg per capita, 2012 


Genomsnitt 

for OECD Sverige 

530 460 


Fornyelsebara energi 

% av total energiproduktion 


40 

36 

32 

28 


■Sverige 

-Genomsnitt for OECD 


Sverige 



2007 2008 2009 2010 2011 2012 


0 


2007 2008 2009 2010 2011 2012 


11 






Hur mats 

valbefinnande 


? 


I over ett artionde har OECD arbetat for att identifiera samhallens utveckling - metoder 
som gor det mojligt for oss att se bortom BNP nar vi ska undersoka fragor som paverkar 
manniskors liv. 

Ar 2011 lanserade vi OECD Better Life Index, en interaktiv webbplats som gor det mojligt 
for manniskor att se hur deras land ligger till i ett antal fragor som ren luft, utbildning, 
inkomst och halsa, och som gor det mojligt att dela med sig av sina tankar genom att 
skapa sitt eget Better Life Index. 

Over 5 miljoner manniskor fran 184 lander har besokt BLI, och nastan 100 000 har skapat 
sitt personliga Better Life Index och latit OECD ta del av det. Denna feedback har gjort 
det mojligt for oss att identifiera halsa, tillfredsstallelse med livet och utbildning som det 
som prioriteras hogst for valbefinnande varlden over. 

Vad ar viktigast for dig? 



Skapa och lat oss fa ta del av ditt Better Life Index: 

www.oecdbetterlifeindex.org 



Wtiimil 0ECD360 2015 / 


//////////// 


INFORMATION 

lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 

Text och grafik har omarbetats f rin OECD 
(2015), Economic Policy Reforms 201 5: Going for 
Growth, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.17B7/growth-2015-en 

Med sikte 
pa tillvaxt 




Vi lever fortfarande i sviterna av finanskrisen. Varldsekonomin ar fortfarande svag, 
utanfdrskapetharokat.ochungamanniskorardesomdrabbatshardastavinkomstbortfall 
och okad risk for fattigdom. Regeringar star infor langsiktiga utmaningar som en 
aldrande befolkning och klimatforandringar. Hur kan regeringar omstrukturera och 
reformera politiken for att framja tillvaxten utan att det leder till okad ojamlikhet eller 
okade pafrestningar pa miljon? 


Den ekonomiska krisen och den fortsatt svaga aterhamtningen 
har lett till lagre tillvaxtmojligheter for de fiesta industrilander, 
medan tillvaxtlander tvingas sla ner pa takten. Pa kort sikt 
maste man ta itu med ihallande hog arbetsloshet, lagre 
produktivitet, stort budgetunderskott och stor offentlig 
skuldsattning samt en fortsatt bracklig finanssektor. Krisen 
har aven spatt pa utanforskapet eftersom hushall med laga 
inkomster och framforallt unga manniskor har drabbats hart av 
inkomstbortfall och okad risk for fattigdom. Pa lang sikt maste 
man ta itu med en aldrande befolkning och effekten som 
det kunskapsbaserade teknikskiftet har pa inkomstskillnader 
samt den effekt som miljoforstorelsen har pa halsan och 
framtida tillvaxt. Det kravs en robust strukturpolitik for att 
ta itu med problemen som utmanar bade industrilander och 
tillvaxtlander pa saval kort sikt som medellang sikt. 

Med sikte pa tillvaxt erbjuder en omfattande analys som kan 
hjalpa regeringar att forsta hur politiska reformer kan komma 
att paverka medborgarnas valfard och hur man bor utforma 
politiska reformer for att uppna de uppsatta malen. Rapporten 
identifierar de viktigaste prioriteringarna for att framja 
realloner och sysselsattning i industrilander och tillvaxtlander. 
Prioriteringarna omfattar i stora drag lagstiftning for 
varumarknaden och arbetsmarknaden, utbildning, skatter 
och bidragssystem, handels- och investeringsregler samt 
innovationsstrategier. Ramverket Med sikte pa tillvaxt har 
hjalpt G20-lander att utveckla tillvaxtstrategier for att 
oka deras bruttonationalprodukt (BNP) med 2 %, ett av de 


politiska huvudmalen som G20 satte upp 2014 for att uppna 
hallbar och balanserad tillvaxt. 

Huvudfokus for Med sikte pa tillvaxt ar forbattringen av 
den materiella levnadsstandarden pa medellang sikt, men 
rapporten belyser aven avvagningar och konflikter med andra 
valfardsmal, sasom utjamning av inkomstklyftor och lindring 
av miljopafrestningar. Mer specifikt granskar den belaggen 
for hur tillvaxtframjande strukturreformer har paverkat 
lonespridningen och inkomstklyftorna mellan hushallen. 
Den undersoker aven om specifik politik som driver BNP- 
tillvaxt under de senaste decennierna kan ha bidragit till 
att oka ojamlikheten. Rapporten analyserar aven trycket pa 
miljon med anknytning till ekonomisk tillvaxt. Har diskuterar 
rapporten strukturreformernas och miljopolitikens betydelse, 
och lagger fram bevis for hur viktigt det ar att miljopolitiken 
utformas pa ratt satt samt hur det paverkar produktivitetens 
tillvaxt. Slutligen innehaller denna utgava av Med sikte pa 
tillvaxt ett sarskilt kapitel som gar igenom breda trender inom 
strukturreformer sedan borjan av 2000-talet. 

Strukturreformernas takt sedan 2013 

Strukturreformernas takt har saktat in i flertalet industrilander 
inom OECD de senaste tva aren. Detta foljer pa en period 
av betydande okningstakt i krisens efterdyningar, som 
delvis drivits av marknadstrycket som forknippas med 
skuldproblemen i euroomradet. Reformaktiviteten ar 
fortfarande hog, aven om den saktar in i Grekland, Irland, 


IB 






Tillvaxten har fordelats ojamnt 

Genomsnittlig arlig tillvaxt av hushallens disponibla inkomster i OECD-landerna, 1995-2011, % 


De fattiga Lagre medelklass 


Medianinkomst 


Ovre medelklass 


StatLl'rak http://dx.doi.org/10.1787/888933177441 


Potentiella vinster fran att narma 
sig basta praxis ar betydande 

OECD:s genomsnittliga potentiella vinster i BNP per capita fran starkare reformer 



Blygsamt Mer ambitidst 

reformscenario reformscenario 


Starkt 

ivergensscenario 


SeaeLtrsK http://dx.doi.org/l0.l787/888933l77586 


Copyrfihtea nlaenoi 




Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina, Sydafrika 

StatUnk trfW http://dx.doi.org/10.1787/SS8933177291 


Graf ik har omarbetats fran: OECD (02/2015), Economic Policy Reforms 2015: Going for Growth, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/101787/growth-2015-en 


Reformer saktar ner i OECD men ingen annanstans 

Mottaglighet for rekommendationer om reformer for att oka tillvaxten 


0 = ingen betydande 
atgard har vidtagits 


1 = betydande 
atgard har vidtagits 


//////////// 0ECD360 2015 


Copyrighted material 






//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Med sikte pa tillvaxt 

lllllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllillllllllillillllllllll 


Portugal och Spanien, och har okat i Japan. Den fortsatter 
att vara relativt svag i de fiesta lander i Norden och i 
eurozonens karnomrade. Inom OECD har lander prioriterat 
utbildningspolitiken och en aktiv arbetsmarknadspolitik, 
vilket ligger i linje med vikten av kunskapsbaserat kapital 
och kompletterande utbildad arbetskraft som kalla till tillvaxt, 
och med hansyn till den ihallande arbetslosheten i samband 
med en svag aterhamtning. Reformtakten har okat i storre 
tillvaxtlander, vilket aterspeglar att man har uppmarksammat 
flaskhalsar och hinder for tillvaxt och behovet av att minska 
sarbarheten for skiftande varupriser och kapitalfloden. 

Nya reformprioriteringar 

Arbetsproduktiviteten arfortfarande den viktigaste drivkraften 
for tillvaxt pa lang sikt. Man bor prioritera reformer som syftar 
till att utveckla kompetens- och kunskapsbaserat kapital. Detta 
forstarks om man hojer kvaliteten pa utbildningssystemen 
och gor dem mer inkluderande. Mot bakgrund av denna 
foranderliga situation ar omfordelning av resurser avgorande 
for att uppna hogre tillvaxt. Regeringar maste forbattra sin 
politik for konkurrens och innovation for att underlatta 
etablering av nya foretag och en smidig omfordelning av 
kapital och arbetskraft till de mest produktiva foretagen 
och sektorerna. I de sodra eurolanderna kravs reformer av 
varumarknaden, sarskilt vad galler tjanster om man ska 
kunna skorda vinsterna av de arbetsmarknadsreformer som 
inforts de senaste aren. Tillvaxten kan goras mer inkluderande 
om man tar bort hinder for hogre sysselsattning och 
underlattar for underrepresenterade grupper att komma in 
pa arbetsmarknaden. Detta galler t.ex. kvinnor, ungdomar, 
lagutbildade och aldre. Om man uppmuntrar en snabbare 
omfordelning av nya jobb och sakerstaller de anstalldas 
mojlighet till kompetensutveckling kommer sysselsattningen 
att ta fart ytterligare och delaktigheten att framjas. 

Tillvaxtframjande strukturreformer 
och inkomstfordelning 

Viss tillvaxtframjande politik som okar BNP genom okad 
produktivitet kan bidra till teknikdriven ojamlikhet. Exempelvis 
kan reformer som framjar innovation oka lonefordelningen 
mellan anstallda. Annan politik som framjar delaktighet 
pa arbetsmarknaden och jobbskapande bidrar ocksa till 
okad lonespridning. Men eftersom den bidrar till att oka 
sysselsattningen, inte minst hos lagutbildade, far sadana 
reformer en neutral effekt pa spridningen av hushallens 
disponibla inkomster. Nar nu manga lander tvingas ta itu 
med okad ojamlikhet och utanforskap, bor regeringarna 
prioritera tillvaxtframjande reformprogram som gynnar 
jamlikhet och delaktighet. Det ar sarskilt viktigt att hoja 
inkomstmojligheterna for lagutbildade och att underlatta 
for kvinnor att komma in pa arbetsmarknaden. 


Tillvaxtframjande strukturreformer, 
miljd och miljopolitik 

Ekonomisk tillvaxt medfor ofta okade pafrestningar pa miljon. 
Dessutom paverkas forhallandet mellan tillvaxt och miljon 
bade av den forda miljopolitiken och av strukturreformernas 
ramverk. 

Vissa tillvaxtframjande reformer som t.ex. okade miljoskatter, 
inforande av vagtullar eller avskaffandet av hammande 
bidrag kan vara bra for miljon. Andra okar miljopolitikens 
genomslagskraft. Detta ar fallet nar man forbattrar 
rattssakerheten eller konkurrenslagstiftningen. Miljopolitik 
som ar flexibel och neutral vid teknikval och som minimerar 
konkurrenshinder kan faktiskt skydda miljon utan att gora 
nagon betydande skada pa den ekonomiska produktiviteten. 

Reformtrender sedan 2005 

Sedan den forsta utgavan av Med sikte pa tillvaxt kom ut 
2005 har strukturreformernas takt legat pa ungefar konstant 
niva i genomsnitt for OECD-landerna, med undantag for en 
markbar okning i krisens efterdyningar. Reformaktiviteten har 
lett till en betydande forbattring inom vissa politikomraden. 
Det galler regleringen av varumarknaden, utformningen 
av pensionssystem och arbetsloshetsersattningsprogram. 
Overgripande strukturreformer som inforts sedan borjan av 
2000-talet har bidragit till att oka den potentiella BNP-nivan 
per capita med ca 5 % i genomsnitt for landerna, dar den 
storsta okningen kommer fran hogre produktivitet Ytterligare 
reformer i syfte att uppna det nuvarande riktmarket for basta 
praxis kan oka den langsiktiga BNP-nivan per capita med upp 
till 10 % i genomsnitt for OECD-landerna. Det motsvarar en 
genomsnittlig okning pa ca 3 000 USD per person. 


KALLOR 

OECD Factbook 2014: Economic, Environmental and Social 
Statistics 

DOI: http://dx.doi.arg/10.1787/fartbook-20H-en 

OECD Economic Surveys 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/16097513 

OECD Economic Outlook 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/16097408 


16 


Copyrighted r 


//////////// 0ECD360 2015 



Att skapa 
f ler och battre 
arbeten 




Text och grafik har omarbetats frSn 
OECD (2014), OECD Employment Outlook 2014, 
OECD Publishing 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/empLoutlook-2014-en 


INFORMATION 

/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// 


Trots att antalet arbetstillfallen har okat ligger arbetslosheten pa en hogre niva i manga 
OECD-lander jamfort med fore finanskrisen. Hoga arbetsloshetsnivaer har gett upphov 
till en okad strukturell arbetsloshet i nagra lander, vilka kanske inte kommeratt reduceras 
automatiskt vid en konjunkturuppgang. 


Arbetsmarknaden i OECD har svart att 
aterhamta sig 

Arbetslosheten ligger fortfarande pa en betydligt hogre niva 
i manga OECD-lander an den som radde fore krisen, trots 
att arbetstillfallena har okat. Blygsamma arbetsloshets- 
minskningar prognostiseras for 2015. De bestaende hoga 
arbetsloshetsnivaema har gett upphov till en okad strukturell 
arbetsloshet i nagra lander, vilka kanske inte kommer att 
reduceras automatiskt vid en konjunkturuppgang, da de har 
lett till forlust av humankapital och motivation att arbeta, 
sarskilt bland de langtidsarbetslosa. I hela OECD-omradet 
hade 16,3 miljoner manniskor - over en tredjedel av de 
arbetslosa - under sista kvartalet 2013 varit utan arbete i minst 
tolv manader, nastan det dubbla antalet jamfort med 2007. 
Med tanke pa dessa utvecklingstendenser bor stimulans av 
efterfragan fortsatt vara ett finanspolitiskt hogprioriterat mal 
dar aterhamtningen har varit svagare, kompletterad med 
forstarkande atgarder mot den strukturella arbetslosheten. 
Satsningarna bor i forsta hand agnas sysselsattnings- och 
utbildningsatgarder for de langtidsarbetslosa, en grupp som 
normalt stalls infor betydande hinder vid arbetssokning och 
som loper storst risk att lamna den tillgangliga arbetsstyrkan. 


Realloneokningen har dampats 
avsevart 

Manga av dem som lyckades behalla sina arbeten har sett 
sina realloner stiga langsammare eller till och med sjunka pa 
grund av krisen. En ihallande arbetsloshetsokning i manga 
OECD-lander har utovat ett avsevart nedatgaende tryck 
pa realloneokningen. Darigenom har personalkostnaderna 
kunnat hallas nere och exportens konkurrenskraft framjas i 
ett antal lander, sarskilt i eurozonen. Ytterligare lonejusteringar, 
sarskilt mot bakgrund av den laga inflationen, skulle krava 
smartsamma lonesankningar och riskerar oka antalet 
arbetande fattiga. En rad program behovs for att framja 
konkurrenskraft, tillvaxt och arbetsgenerering. Utover sund 
makroekonomisk politik for att framja aterhamtningen ingar 
i sadana program: reformer for att framja konkurrensen 
pa marknaderna for varor och tjanster, hjalpa fristallda 
arbetstagare att byta bransch och stotta inkomstutvecklingen 
for lagavlonade arbetstagare. 

Battre arbetskvalitet bor framjas 

De politiska beslutsfattarna bor satsa pa att skapa tier och 
battre arbeten. Ett nytt principiellt och operationellt ramverk 
har framtagits for att mata arbetskvalitet via tre indikatorer: 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// ATT SKAPA FLER OCH BATTRE ARBETEN 


OECD: s sysselsattningsoversikt 

Utvalda data 



Langtidsarbetslosheten halier sig kvar pa hoga nivaer 

Langtidsarbetslosa (ett ar eller mer) i procent av den totala arbetslosheten 



4:e kvartalet 2007 


4:e kvartalet 2013 


hiH 


I — Z — l l— > U 

Stati.Tnk t«iim http://dx.doi.org/10.1787/888933131880 




CopyrfjhlEd ma 


_ 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


70 % 



SVN Slovenien 
ESP Spanien 
SWE Sverige 
CHE Schweiz 
TUR Turkiet 


GBR Storbritannien 
USA USA 


Andel unga (16-29) 
som kombinerar 
arbeteoch studier 

%avalla studenter 


Grafik har omarbetats fran: OECD (09/2014), OECD Employment Outlook 2014, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/empl_outlook-2014-en. 


*BEL= Flandern, *GBR = England och Nordirland 
SfcafcLtofe WOT http://dx.doi.org/10.1787/88893313B039 


70 % 


Si AUS Australien 

CZE Tjeckien 

DEU Tyskland 

ITA Italien 

LTU Litauen 

NOR Norge 

o AUT Osterrike 

DNK Danmark 

GRC Grekland 

ISR Israel 

LUX Luxemburg 

POL Polen 

BEL Belgien 

EST Estland 

HUN Ungern 

JPN Japan 

MEX Mexiko 

PRT Portugal 

° CAN Kanada 

FIN Finland 

ISL Island 

KOR Sydkorea 

NLD Nederlandema 

RUS Ryssland 

CHL Chile 

FRA Frankrike 

IRL Irland 

LVA Lettland 

NZL Nya Zeeland 

5VK Slovakien 



//////////// OECD360 2015 / //////////// 


Att skapa fler och battre arbeten 

llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 


ersattningens niva och fordelning, anstallningstrygghet 
samt arbetsmiljons kvalitet. Det rader stora skillnader 
landerna emellan med avseende pa var och en av dessa 
indikatorer, men det tycks inte finnas nagon namnvard 
korrelation mellan arbetskvalitet och arbetsmangd: Nagra 
lander lyckas bra i bagge avseenden. Det finns ocksa 
avsevarda skillnader i fraga om arbetskvalitet mellan de 
socioekonomiska grupperna inom ett och samma land. 
Ungdomar, lagutbildade arbetstagare och manniskor med 
tillfalliga jobb forefaller ackumulera manga handikapp. 
Samtidigt far de hogutbildade inte bara tillgang till 
fler arbetstillfallen, utan aven arbetena med den basta 
kvaliteten. Ersattningarnas niva och fordelning beror pa de 
tillvaxtframjande regeringsprogrammens roll, utbildningens 
tillganglighet och kvalitet, de lonesattande institutionerna 
natur (t.ex. minimiloner, kollektivavtal), samt skatte- 
och valfardssystemens utformning (arbetsloshetsformaner 
och avgangsvederlag) och aktiva arbetsmarknadspolitiska 
satsningar. Arbetsmiljons kvalitet bestams i hog grad av 
arbetar- och arbetshalsoskyddslagstiftningens faktiska 
formaga att forebygga arbetsrelaterade halsoproblem, men 
ocksa av relationen mellan arbetsmarknadens parter och 
graden av arbetsgivarnas samhallsansvar. 

Overtro pa temporara arbeten skadar 
individ och ekonomi 

Informella anstallningar - det vill saga alia former av 
anstallning som inte ar grundade pa avtal om fast eller 
visstidsanstallning - kan ge foretagen flexibilitet att anpassa 
sin personalstyrka till de skiftande konjunkturerna. De kan 
ocksa vara ett frivilligt val for arbetstagare som foredrar den 
flexibilitet som ar kopplad till dessa typer av kontrakt. 
Omfattande anvandning av dessa typer av kontrakt kan 
emellertid fa en negativ effekt pa bade rattvisa och 
effektivitet. Arbetstagare med dessa kontrakt har ofta en 
lagre grad av anstallningstrygghet an personal med 
regelratta anstallningsavtal. Och foretagen tenderar att 
investera mindre i informellt anstalld personal, vilket i sin tur 
kan forsamra deras produktivitet och utveckling av 
humankapitalet. Under de tva tioarsperioder som foregick 
den globala finanskrisen expanderade de informella 
anstallningarna i manga lander, nar regeringarna ville framja 
flexibiliteten pa arbetsmarknaden, till stor del genom att 
latta pa bestammelserna om anstallningsavtal, samtidigt 
som man beholl relativt striktare regler for personal med 
regelratta anstallningsavtal. Till de alternativa atgarder som 
syftar till att minska klyftan mellan regelratta och icke- 
regelratta anstallningsvillkor hor en mer restriktiv lagstiftning 
om anvandningen av tidsbegransade anstallningsavtal 
och samtidig uppmjukning av reglerna for uppsagning 
av fast anstalld personal. Gar man annu langre, skulle 


en sammanjamkning av uppsagningskostnaderna med 
avseende pa de olika typerna av anstallningsavtal kunna 
astadkommas genom inforande av ett enda enhetligt avtal. 
Vart och ett av dessa alternativ innebar bl.a. att man maste 
overvinna implementeringssvarigheter och genomfora 
kompletterande reformer for att de ska bli effektiva. 

Bade meriter och kompetenser ar 
viktiga for att man ska fa snabbt 
fotfaste pa arbetsmarknaden 

OECD:s internationella undersokning av vuxnas yrkes- 
kompetenser ger nya insikter i studiemeriternas och vissa 
kompetensers betydelse for utfallet av tva nyckelfaktorer 
for unga manniskor i aldersgruppen 16 till 29 ar: risken att 
ga miste om skolutbildning och, om man har arbete, 
timfortjanstens niva. Undersokningsresultaten styrker 
vikten av att gora det mojligt for fler manniskor att skaffa 
sig hogre utbildning, men ocksa att forstarka las-, skriv- 
raknekunskaper och problemlosningsformaga, samt 
forbattra informationen till ungdomar nar de star infor 
valet av studievag. Arbetslivserfarenhet paverkar ocksa 
lonen positivt, liksom allmanna kompetenser. I atskilliga 
lander ar det dock fa yngre manniskor som forefaller 
kombinera arbete med studier, och de fiesta studerande 
ungdomar som forvarvsarbetar gor det utanfor de 
formella program dar arbetserfarenhet ingar, exempelvis 
yrkesutbildning och praktik eller larlingstid. Detta tyder 
pa att man, for att gora de studerande narmare fortrogna 
med arbetsmarknaden, inte bara bor infora och utoka 
arbetsbaserade moduler inom ramen for yrkesutbildning 
och praktik och larlingsperioder, utan aven forstarka 
atgarder som gor det lattare for alia elever att forvarva 
arbetslivserfarenhet. Sadana atgarder skulle t.ex. kunna 
besta i att ta bort hindren for foretagen att anstalla 
manniskor pa deltid och eventuellt introducera 
skattelattnader for studerande som arbetar upp till ett 
visst antal timmar. 


KALLOR 

>iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimimiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiitiiiiiiiiiiiiiiii 

OECD Employment and Labour Market Statistics 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/lfs-data-en 
Taxing Wages 2013 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/tax_wages-2013-en 
OECD Economic Outlook, Volume 2014 Issue 1 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/eco_outlook-v2014-l-en 


20 


Copyrighted r 




Fran f inanskris till 
samhallskris - * ' 


iiitiiiiiiiiitiiiiiim iiiiiiiiiinmiiiiimiitniiiiimiiiimmitiiiiiiiii 

Text och grafik har omarbetatsfrln 
OECD (2014), Society at a Glance 2014: 

OECD Social Indicators, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/soc_glance- 
’ *5 2014-en 


INFORMATION 




Arbetsloshet och inkomstforluster forsamrar samhallsforhallandena i manga OECD- 
lander. Kraven pa statsfinansiell konsolidering satter press pa regeringarnas formaga 
att mota dessa utmaningar. Nedskarningar i valfardssystemen skulle emellertid senare 
kunna gora livet svarare for de mest sarbara befolkningsgrupperna. For att "krissakra" 
de socialpolitiska programmen och uppratthalla effektiva stodatgarder under hela 
konjunkturcykeln, maste regeringarna se bortom den omedelbara situationen och 
planera for framtiden. 


Drygt fem ar efter finanskrisen forsamrar hog arbetsloshet 
och inkomstforluster samhallsforhallandena i manga OECD- 
lander. Regeringarnas kapacitet att bemastra dessa svarigheter 
begransas pa grund av nodvandigheten att konsolidera de 
offentliga finanserna. Nedskarningar i valfardssystemen 
riskerar att oka pressen pa de mest sarbara grupperna och 
skulle kunna valla problem i framtiden. Det enda sattet for 
OECD-landerna att klara dessa utmaningar ar genom program, 
som ar valutformade och ordentligt finansierade. De storre 
tillvaxtekonomierna har forskonats fran krisens varsta effekter, 
men star infor andra utmaningar. Trots skilda utmaningar ar 
OECD-landernas erfarenheter av relevans for tillvaxtekonomierna 
da dessa ar i process att bygga upp och "krissakra" sina sociala 
trygghetssystem. 

Finanskrisen har gett bransle at en 
samhallskris 

Den finansiella turbulensen 2007-2008 orsakade forutom en 
ekonomisk och statsfinansiell kris, aven en social kris. Lander, 
som upplevde de djupaste och langsta lagkonjunkturerna, ser 
djupgaende dominoeffekter pa manniskors anstallningsutsikter, 
inkomster och levnadsforhallanden. Omkring 48 miljoner 
manniskor i OECD-landerna soker arbete - 15 miljoner fler 
an i September 2007 - och annu fler miljoner ar ekonomiskt 
nodstallda. Antalet personer, som lever i hushall utan nagon 
arbetsinkomst har fordubblats i Grekland, Irland och Spanien. 


Laginkomstgrupperna har drabbats hardast, liksom ungdomar 
och barnfamiljer. 

Foljderna for samhallet kan droja sig 
kvar i aratal 

Med hushall under press och socialbidragsbudgetar under 
omprovning uppger allt fler manniskor sig vara missnojda med 
sina liv, och att, fortroendet for regeringarna har rasat. Det finns 
ocksa tecken pa att finanskrisen kommer att paverka manniskors 
framtida valbefinnande. Nagra av de sociala konsekvenserna, 
exempelvis familjebildning, fertilitet och halsa, kommer bli 
kannbara forst pa lang sikt. Fodelsetalen har sjunkit annu mer 
sedan finanskrisens borjan och darigenom forvarrat aldrandets 
demografiska och skatterelaterade utmaningar. Familjer har 
aven minskat sina inkop av vasentliga fornodenheter, daribland 
livsmedel, och aventyrar pa sa satt sitt nuvarande och framtida 
valbefinnande. I nulaget ar det for tidigt att kvantifiera de mer 
langsiktiga effekterna pa manniskors halsa, men det ar kant 
att arbetsloshet och ekonomiska svarigheter bidrar till en rad 
halsoproblem, bl.a. psykisk sjukdom. 

Investera i dag for att undvika okande 
kostnader i morgon 

Kortsiktiga besparingar i dag kan innebara mycket hogre 
kostnader i framtiden, och regeringarna bor prioritera 
avsattning av medel till inom ramen for investeringsprogram 


21 


//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// FRAN FINANSKRIS TILL SAMHALLSKRIS 


0ECD:s samhcllsoversikt 


Utvalda data 




Osaker livsmedelsfdrsorjning okar 

"Har det forekommit tillfallen under de senaste 12 manaderna di du inte 
har haft tillrackligt med pengar for att kunna kopa mat?" 


%avja-svar $! 2011/2012 2006/2007 

Sorterat fran hogsta till lagsta, 2011/2012 






Sydafrika Mexiko 


Tuikiet Indonesien Ungern 


LI f 



Slovenien Portugal Frankrike Australien Island 






Finland Storbritannien Kina 


Sverige Danmark 




22 


Nederlanderna Luxemburg Osterrike Tyskland 


StatLrnA -7W http://dx.doi.org/10.1787/SS8932965991 


Japan Schweiz 


Gopyrghled nig 




///////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Fattigdomen steg bland barn och 
unga och sjonk bland aldre 

Forandring i procentenheterforrelativafattigdomsnivaer 
mellan 2007 och 2010 efter aldersgrupp 


Sorterad fran lagsta till hogsta for barn 


CO ry C~> ^ 



SMUnk http://dx.doi.org/10.1787/8889B2966390 

Graf ik har omarbetats fran: OECD (03/2014), Society at a Glance 2014: OECD Social Indicators, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/soc_glance-2014-en. 




//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Fran finanskris till samhallskris 

llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 


o.d. Dagens bantningar av vardbudgeten far inte utlosa 
okande vardbehov i morgon. Sarskilt de hart drabbade 
landerna bor sakerstalla tillgangen kvalitetstjanster for barn 
och forhindra utanforskap for dem som lamnar skolan i fortid. 

Sarbara grupper behover stod nu 

For att investeringar i valfard ska bli effektiva behover de 
kompletteras med tillrackligt stod till de fattigaste. Att 
uppratthalla och starka stodet till de sarbaraste grupperna 
maste forbli den viktigaste bestandsdelen i varje strategi 
for ekonomisk och social aterhamtning. Regeringarna maste 
utforma eventuella atgarder for statsfinansiell konsolidering 
med hansyn till detta, eftersom sluteffekten av sadana atgarder 
kan variera i hogsta grad: Utsatta grupper kan drabbas hardare 
av socialbudgetnedskarningar an av skattehojningar. 

Utrymmet for nedskarningar i 
arbetsloshetsersattningen ar begransat 

Svaga arbetsmarknader ger foga utrymme for sankningar 
av arbetsloshetsersattning, socialbidrag och aktiva 
arbetsmarknadsprogram. Dar besparingar kan goras, ska de 
genomforas i takt med aterhamtningens gang. I synnerhet 
ar malinriktade skyddsnatsersattningar en prioritet i lander 
dar sadant stod inte existerar, ar svartillgangligt eller 
dar langtidsarbetslosheten tommer arbetsloshetskassor. 
Minskningar av sociala transfereringar, t.ex. bostads- barn- 
och familjebidrag, bor undvikas, da dessa transfereringar ofta 
utgor ett livsviktigt stod till fattiga arbetande familjer och 
ensamstaende foraldrar. 

Malinriktat stod kan ge besparingar och 
samtidigt skydda de sarbara grupperna 

Effektivare malinriktning kan generera avsevarda besparingar 
och samtidigt skydda sarbara grupper. Sarskilt vid 
sjukvardsreformer bor man prioritera skyddet av de sarbaraste 
grupperna. Det ar dock nodvandigt att finjustera for att man 
ska kunna undvika uppkomsten av osunda incitament, som 
avskracker manniskor fran att soka arbete. Exempelvis kan 
arbetslosa, som star i begrepp att borja en anstallning, forlora 
eller vinna mycket litet pa att ga over fran bidragsberoende 
till arbetsinkomst. 

Stod familjernas anstrangningar att 
klara svarigheterna 

Det finns tungt vagande skal att utforma det statliga stodet 
pa sadana satt att de starker och kompletterar - snarare an att 
ersatta - hushallens egen formaga att bemastra svarigheterna. 
Ur det perspektivet ar det sarskilt viktigt att tillhandahalla 
effektivt arbetssokningsstod, aven om detta pa kort sikt 
innebar okade kostnader for aktiva socialpolitiska atgarder. 
Arbetsmarknadsaktivering och stod under anstallning bor 


bibehallas pa rimliga nivaer. Dar det finns ett stort antal hushall 
utan arbetsinkomster behover de arbetsmarknadspolitiska 
atgarderna koncentreras pa att sakerstalla att de kommer till 
nytta sa snart som arbetsmarknadsforhallandena forbattras. 
For att exempelvis arbetsanknutna stodformer och incitament 
ska bli sa effektivt som mojligt, bor de inte vara begransade 
till enskilda arbetssokande, utan aven goras tillgangliga for 
arbetslosa partner. 

Regeringarna behover planera for nasta 
kris 

For att "krissakra" de socialpolitiska programmen och bibehalla 
effektiva stodatgarder genom hela konjunkturcykeln, 
maste regeringarna rikta blicken bortom den senaste 
lagkonjunkturen. For det forsta behover de hitta satt att 
bygga upp reserver under uppgangar for att sakerstalla att 
de kan klara de stigande kostnaderna under lagkonjunkturer. 
Pa utgiftssidan bor de koppla stodatgarder mer till 
arbetsmarknadsforhallandena - exempelvis genom att 
pa ett trovardigt satt minska ersattningsnivaerna under 
aterhamtningsperioden och genom att flytta resurserna fran 
bidrag till aktiva arbetsmarknadsprogram. Pa inkomstsidan 
bor de arbeta pa att bredda skattebasen, minska sitt 
beroende av skatt pa arbete och anpassa skattesystemen 
sa att de beaktar okande inkomstklyftor. For det andra 
behover regeringarna fullfolja de strukturreformer inom 
de sociala trygghetssystemen som hade inletts fore krisen. 
Krisen har i sjalva verket understrukit behovet av sadana 
reformer. Med avseende pa reformer riskerar t.ex. en del 
framtida fortidspensionarer osakra inkomstforhallanden till 
foljd av langa arbetsloshetsperioder under deras aktiva tid. 
Inom vardsektorn ar rationaliseringar, som skalar bort onodiga 
verksamheter och skapar effektivitetsvinster, att foredra 
framfor slentrianmassiga nedskarningar som begransar 
vardtillgangligheten for de sarbaraste grupperna. 


KALLOR 

\iilliiillliiiillillillililillillilliiillliiiillliiilllliilllliilllilillliiillliin 

OECD Income Distribution Database 

DOI : http://dx.doi.org/10.1787/data-00654-en 

How's Life? 2013: Measuring Well-being 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264201392-en 

Health at a Glance 2013: OECD Indicators 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/health_glance-2013-en 


24 


Copyrighted r 


OECD:S 
GLOBALA 
PARLAMENTARA 
NATVERKS ^ 


Knyter samman lagstiftare 

Ser till att din beslutsfattande och lagstiftande 
forsamling far OECD:s analyser och data 

Arbetar for battre politik for battre liv 


Mer information finns pa: 


www.oecd.org/parliamentarians 


Eller skicka ett e-postmeddelande till: 


parliamentarians@oecd.org 



•{A 

v 


r ®»OECD 

5£nTrR POJCEB FOR BFTTRR LWES 


CopyrQhiMi m 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 



Valbefinnande 


i Sverige 


Sverige gor bra 
ifran sig i manga 
matningar av 
valbefinnande, och 
landet ligger i taten 
inom ett stort antal 
omraden i OECD:s 
Better Life Index. 


Aven om det inte gar att 
kbpa lycka, ar pengar ett 
viktigt verktyg for att uppna 
en hogre levnadsstandard. 
I Sverige ar det genom- 
snittliga hushallets netto- 
justerade disponibla inkomst 
per capita 27 456 USD per ar, 
vilket ar mer an genom- 


snittet for OECD som ligger 
pa 23 938 USD per ar. Men det finns en betydande skillnad mellan de 
rikaste och de fattigaste - de 20 % av befolkningen som befinner sig 
i samhallets toppskikt tjanar mer an fyra ganger sa mycket som de 
20 % som befinner sig i bottenskiktet. 


Vad betraffar sysselsattning har cirka 74 % av befolkningen i aldern 
15-64 i Sverige ett avlflnat arbete, vilket ar hogre an 0ECD:s 
genomsnitt for sysselsattning som ligger pa 65 %. Ungefar 76 % av 
mannen har ett avIOnat arbete, jamfOrt med 72 % av kvinnorna. Folk 
i Sverige arbetar 1 621 timmar om aret, vilket ar mindre an 
genomsnittet fOr OECD som ligger pa 1 765 timmar. Enbart 1 % av de 
anstallda arbetar mycket overtid, alltsa mycket mindre an 
genomsnittet for OECD pa 9 %. I Sverige arbetar 2 % av mannen 
overtid, jamfOrt med 1 % av kvinnorna. 


Att ha en bra utbildning ar en viktig forutsattning for den som vill 
hitta ett jobb. I Sverige har 87 % av de vuxna i aldern 25-64 tagit 
vad som motsvarar en gymnasieexamen, vilket ar hogre an 
genomsnittet i OECD som ligger pa 75 %. Det har ar mer sant fOr 
kvinnor an for man, eftersom 86% av mannen har lyckats 
fullfOIja gymnasiet jamfOrt med 89% av kvinnorna. Gallande 
utbildningssystemets kvalitet tick genomsnittsstudenten 482 
poang i lasforstaelse, matte och naturvetenskap i 0ECD:s PISA- 
undersOkning (PISA, Programme for International Student 
Assessment), lagre an genomsnittet fOr OECD pa 497. 1 genomsnitt 


tick flickorna i Sverige 20 poang mer an pojkarna, en stOrre skillnad 
an genomsnittet for OECD som ligger pa 8 poang. 

Avseende halsa ar medellivslangden i Sverige nastan 82 ar, tva ar 
mer an genomsnittet i OECD som ar 80 ar. Medellivslangden for 
kvinnor ar 84 ar, jamfOrt med 80 for man. Nivan av PM10 i 
atmosfaren - mycket sma luftfOrorenande partiklar, som ar 
tillrackligt sma for att tranga in och orsaka skada i lungorna, - ar 
10,2 mikrogram per kubikmeter, betydligt lagre an genomsnittet i 
OECD som ligger pa 20,1 mikrogram per kubikmeter. Sverige har 
ocksa goda resultat vad det galler vattenkvalitet: 97% av 
befolkningen sager att de ar nojda med kvaliteten pa sitt vatten, 
jamfOrt med ett genomsnitt i OECD pa 84 %. 

Angaendedet offentliga livet finnsdeten stark kansla av gemenskap 
och en hOg niva av medborgardeltagande i Sverige, dar 91% av 
befolkningen tror att de kanner nagon som de skulle kunna 
vanda sig till om de skulle fa problem, nagot hOgre an genomsnittet 
i OECD pa 89 %. Valdeltagandet, som ar ett matt pa allmanhetens 
fOrtroende fOr regeringen och pa medborgarnas deltagande i den 
politiska processen, lag pa 85 % i det senaste valet. Den har siffran 
ar hogre an genomsnittet for OECD pa 72 %. Skillnaderna i 
valdeltagande ar sma mellan olika samhallsgrupper; valdeltagandet 
fOr de 20 % av befolkningen som befinner sig i samhallets toppskikt 
uppskattas till 89 % och fOr de 20 % som befinner sig i bottenskiktet 
uppskattas det till 83 %. Skillnaden ar mindre an i OECD, dar siffran 
ar 11 procentenheter i genomsnitt, och det tyder pa att det finns en 
bred social delaktighet i Sveriges demokratiska institutioner. 


I den har texten aterges innehallet f ran landssidorna i Better 
Life Index. En mer djupgaende analys om valbefinnande 
aterfinns i rapporten How's Life? 2013: Measuring Well-Being. 

Mer information om uppskattningar och referensar finns pa 

www.oecdbetterlifeindex.org/about/better-life-lnitiative/. 


26 


Copyrghted ma 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 



Valda resultat 


Index 


Sverige 

i indexet 

(i forhallande till andra OECD-lander) 



Ett genomsnittligt hem har 1,7 rum per person 


Den genomsnittliga formbgenheten per hushSII 
uppskattas till 55 301 USD per person 


Ungefar 1 ,4 % av befolkningen i arbetsfor alder 
har varit arbetslos i ett Sr eller langre 



Ungefar 91 % av befolkningen tror att de kanner 
nagon som de kan vanda sig till om de far problem 

Den genomsnittliga studenten fick 482 poang i 
lasforstaelse, matte och naturvetenskap 
i PISA-undersokningen 

Luftfororeningsnivaerna (PM 1 0) ligger 
pS 1 0,2 mikrogram per kubikmeter 


j£| Delaktighet 

w oomhalloliur 


I 

samhallslivet 


til 


IIIIKIlllllllllllllll 


85 % av de rostberattigade rostade i det 
senaste allmanna valet 


U Halsa 

llMIlilll 

id 1 

Tillfredsstallelse 

med livet 



^ Sakerhet 

i if ill 

_ Balans mellan h 

arbete och 
privatliv 

iillMIlllIIIII 


Medellivslangen ar 82 ar 

Pa en skala fran 0 till 1 0 far den allmanna 
tillfredsstallelsen med livet 7,4 poang 

Antalet mord ar 1 ,0 per 1 00 000 invanare 

Folk agnar ungefar 15 timmar per dag at personlig 
omvardnad (vilket inkluderar att sova och ata) och fritid 


27 




®»OECD 

Observer 


Upplysningar. Fran kalian. 



Africa's 

centary? 


GRATIS arsbok 
vid prenumeration 


Ser till att du ligger steget fore de politiska utmaningarna sedan 1962. 


Prenumerera pa: 

www.oecdobserver.org/subscribe.html 

eller skicka ett e-postmeddelande till: 

observer@oecd.org 


www.oecdobserver.org 


Copyrcihna mi 







Illlllllllll OECD360 2015 //////////// 




>fw T l iifii l ^ ex *- oc ^ ^ ar omar betats f fan 

oecd (2014), 0ECD Regional Outlook 2014: 

" Regions and Cities: Where Policies and 

Pgj. | Peop/e Meet, OECD Publishing 
L X DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264201415-en 


INFORMATION 


battre om de styrs val 



Regionerna ligger i frontlinjen for regeringens satsningar pa att starka tillvaxt och 
bekampa ojamlikheter. Finanskrisen har daremot vidgat klyftan mellan de ledande 
regionerna och de regioner som utvecklas langsammare i halften av alia OECD-lander. 
Aven om ekonomisk tillvaxt och andra matt pa f ramgang varierar regionerna emellan och 
till och med i ettoch samma land, kan underpresterande lander bli mer konkurrenskraftiga 
med ratt blandning av de politiskt beslutade programmen och under forutsattning att 
satsningarna samordnas genom samtliga forvaltningsnivaer. 


Inkomstskillnaderna mellan regionerna i de fiesta 
OECD-landerna har okat under de senaste decennierna; krisen 
har inte namnvart paverkat denna trend. Att skillnaderna har 
minskat, beror i allmanhet pa svagare ekonomisk utveckling 
i de formognare regionerna snarare an pa tillvaxt i de 
fattigare. Krisen har ocksa accentuerat skillnaderna i fraga om 
arbetsloshet mellan regionerna. 

Overgangen fran skattepolitiska incitament till konsolidering 
har lett till kraftiga nedskarningar i de offentliga 
investeringarna, som i reala termer backade med 17 % 
for hela OECD aren 2009-2012. Da ca 72 % av de offentliga 
investeringarna hanteras av regionala och lokala myndigheter, 
har detta stallt regioner och kommuner infor betydande 
svarigheter. Samtidigt som nedskarningarna i de offentliga 
investeringarna har hjalpt till att skydda de befintliga 
tjansterna och transfereringarna, riskerar de att underminera 
tillvaxt och tillgangen till tjanster i framtiden. 

Skattetrycket har ocksa hort till drivkrafterna bakom 

ett stigande antal reformer i regi av regionala 
och lokala myndigheter. De har motiverats av ett 
behov att astadkomma skalekonomieffekter och andra 
kostnadsbesparingar, men har ocksa setts som ett satt att 


ytterligare delegera ansvar till lagre nivaer. 

Riskerna har pavisat begransningarna med att enbart forlita 
sig pa rent ekonomiska bedomningar av sociala framsteg och 
har understrukit behovet av bredare valfardsatgarder 

"Valfard" bor dock tolkas och handhas pa regional niva. 
Skillnader med avseende pa icke-pekuniara valfardsatgarder 
ar oftare mer omfattande bland regioner inom ett land an 
mellan olika lander; de ar ocksa extremt stabila over tid. 
Lander med storre diskrepanser i fraga om tillgangen till 
utbildning, arbeten och vitala tjanster har ocksa registrerat 
lagre vabefinnandeutfall generellt. 

Stravan efter tillvaxt har - i OECD-ekonomierna - riktat 
uppmarksamheten mot staderna som de viktigaste 
tillvaxtmotorerna. Generellt sett ar staderna produktivare 
och deras produktivitetsforsprang okar med stadens storlek. 
Storstaderna tenderar att lyfta tillvaxten i kringliggande 
regioner inom ett avstand av 200-300 km. Mindre stader 
kan emellertid skorda produktivitetsvinster genom att vara 
narmare lankade till andra stader och anvanda sin anknytning 
som substitut for storlek. 

Tillvaxtens och produktivitetens nytta av urbaniseringen 
ar inte automatisk: Det satt pa vilket staderna styrs 


29 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERU 3E //////////// ALLA REGIONER KLARAR SIG BATTRE OM DE STYRS VAL 


0ECD:§ reg onpolitiska oversikt 

Utvalda data 


Krisen har okat skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste 
regionerna i manga lander 

Trenden iforhallandet mellan BNP per capita for delO % av regionerna 
som ar rikast och de 10 % av regionerna som ar fattigast, 2008-2010 



Rika Fattiga 
regioner regioner 


SAMRESTALLT 


OKAD 

SKILLNAD 


BELGIEN- FINLAND - FRANKRIKE 
GREKLAND-UNGERN-IRLAND 
ITALIEN - NEDERLANDERNA 
SYDAFRIKA-SPANIEN 
USA 


AUSTRALIEN 

DANMARK 

SLOVAKIEN 

SVERIGE 


BRASILIEN 

SYDKOREA 

POLEN 


BATTRE STALLT 


Rika Fattiga 

regioner regioner 


SAMRESTALLT 


KANADA- CHILE 
JAPAN - PORTUGAL 
RYSSLAND 
TURKIET 


OSTERRIKE - TJECKIEN 
ESTLAND-TYSKLAND 
MEXIKO-NYA ZEELAND 
SLOVENIEN 
STORBRITANNIEN 


■ » BAHRE STALLT 

BATTRE STALLT 


Rika 


regioner 

Rika Fattiga 

Fattiga 

regioner regioner 

regioner 

SAMRESTALLT. 

SAMRESTALLT 


Rika 

regioner 

Fattiga 

regioner 

BATTRE STALLT 


Fattiga 

regioner 

BAHRE STALLT 

f 

T 

SAMRESTALLT 

Rika 

regioner 

r 

SAM RE STALLT < 


StsttUnk Bk 0> http://dx.doi.org/10.l787/8889B3106249 


30 


Uopyr(jht«l i 



//////////// 0ECD360 2015 / SVSBWS //////////// 


Ekonomisk tillvaxt okar med narhet till stora stader 

Regional arlig tillvaxttakt for BNP per capita (1995-2010) och kortid till narmaste 
storstadsomrade med 2 miljoner eller tier invanare i OECD-lander 



StatLSnfc http://dx.doi.org/10.1787/888933106667 


Subnationella myndigheter spelar en viktig roll vad det galler 
offentliga finanser 

Subnationella myndigheter i procent av offentlig sektor, OECD (2012) 


100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 



72,2 


63,3 







— 





50,0 

39,9 










33,2 



— 


« 


I 



i 

i 

19,6 

j 


Direktinvestering Personalkostnader Offentlig 

upphandling 

StatLink mjm http://dx.doi.org/10.1787/888933106306 


Totala utgifter Skatteinkomst 


Skuld 


Graf ik har omarbetats f ran: OECD (10/2014), OECD Regional Outlook 2014. Regions and Cities: Where Policies and People Meet, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264201415-en. 


31 


Copyrflhffldmi 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Alla regioner klarar sig battre om de styrs val 

lllllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllillillilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllilllllillllllllllllllllllillllllllllllllilllllllllllll 


har direkt och stor effekt pa deras ekonomiska prestanda 
och medborgarnas livskvalitet. Hushallens och foretagens 
agerande, liksom vaxelverkningarna mellan olika aktiviteter 
som ar allmanna, har vanligen storre positiva eller negativa 
bieffekter i staderna an i mer glest bebyggda omraden. 
Detta medfor ett storre behov av samordnad politik mellan 
sektorer, forvaltningsomraden och administrativa nivaer. 

Sadan samordning saknas ofta: Sektorsprogrammen pa 
nationell och regional niva ger ofta upphov till motstridiga 
incitament och ar daligt anpassade till varandra pa olika 
forvaltningsnivaer. Horisontell fragmentering pa kommunal 
niva forvarrar problemet, sarskilt i storre men administrativt 
fragmenterade storstadsomraden. OECD:s oversikt over 
ledningen av storstadsomraden framsatter kostnaderna for 
fragmenterad administration under skarp belysning och faster 
uppmarksamheten vid vinsterna av battre regionalpolitisk 
samordning i storstadsskala, dvs. pa den skala som bestams 
av bosattningsmonster och ekonomisk aktivitet, snarare an av 
foraldrade administrativa granser. 

Viktiga programpolitiska implikationer 

Vidgade klyftor, langsam till vaxt och begransat 

manoverutrymme med avseende pa skatte- och penningpolitik 
understryker behovet av effektiva, lokalt anpassade 
policyrelaterade tillvagagangssatt For det forsta rader 
det forhallandet att tillvaxthindren inom landerna aven skiljer 
sig betydligt fran en region till en annan. For det andra maste 
de politiska beslutsfattarna agna storre uppmarksamhet at de 
utbyten som kan realiseras mellan olika mal och de mdjliga 
kompletteringsfaktorerna dem emellan som kan utnyttjas 
med ett heltackande tillvagagangssatt. Dessa utbyten och 
kompletterande faktorer aterspeglar vissa platsers specifika 
villkor och ar ofta mest synliga - och hanterbara - for regionala 
och lokala aktorer. 

Politiska granser har betydelse Nar det galler att 
identifiera och framja sammankopplingen mellan ekonomiska, 
miljorelaterade och sociala mal, behover de politiska 
beslutsfattarna se bortom administrativa granser for att kunna 
studera den faktiska geografin for de problemkomplex som de 
har att ta itu med. Exempelvis nar kollektivtransportsystemet 
i hela storstadsomradet behover oversyn i stallet for att 
skotas separat av varje enskild kommun. Vilken skala som 
passar for de politiskt beslutade atgarderna beror pa vilken 
uppgift som behover losas: Skolornas upptagningsomraden 
ar inte desamma som sjukhusens, och trafikverken kanske 
arbetar i annan skala an sjukvardsmyndigheterna. Antalet 
administrativa nivaer kan dock inte mangfaldigas i all evighet; 
darfor behovs data- och statistikverktyg samt institutioner 
kapabla nog att underlatta vertikal och horisontell samordning 
i varierande skala. 

Att anpassa de politiskt beslutade programmen sa att 
lokala forhallanden beaktas ar sardeles viktigt for att 
utjamna klyftor mellan glesbygd och tatorter. Eftersom 


cirka 78 % av landsortsbefolkningen i OECD-landerna bor nara 
en stad, ar det foga meningsfullt att se stad och landsbygd som 
skilda omraden. Stads- och landsbygdsprogrammen behover 
integreras battre, sa att de aterspeglar den lokala verklighet 
dar de genomfors. Olika former av organiserat samarbete 
kan bidra till mer integrerad regional utveckling, genom att 
de potentiella fordelarna for arbetsmarknad, miljo och andra 
lankar mellan stads- och landskommuner maximeras. 

Atstramningen av de offentliga investeringama innebar att 

de regionala och kommunala forvaltningarna behover 
gora mer - och battre - med mindre resurser Det 

ar mot bakgrund av detta som OECD-radet i mars antog 
en rekommendation om effektiva offentliga investeringar 
pa olika administrativa nivaer. De principer som stadfasts i 
denna rekommendation ar avsedda att hjalpa forvaltningarna 
att bedoma de starka och svaga sidorna i deras utformning 
av den offentliga investeringskapaciteten och faststalla 
prioriteringsordningen for forbattringar. 

Nationella, regionala och statliga forvaltningar spelar 
en viktig roll nar det galler att framja framvaxten av 
effektivare losningar med avseende pa forvaltningen 
av storstadsomraden Hindren mot kollektiva atgarder ar 
ofta avsevarda, och aven om alia kommunerna i ett omfattande 
storstadsomrade eller en region kan tjana pa samverkan, kanske 
det inte finns nagon enda med kapacitet och incitament att ta 
pa sig kostnaderna for insamling av information, mobilisering 
av andra kommuner osv. 

Battre forvaltning av storstadsomraden kraver i sin 
tur stod av en battre samordnad politik for staderna 
pa nationell niva. Traditionellt har explicit de nationella 
programmen - i den man de har existerat - tenderat att vara 
smalt upplagda och att fokusera pa problemen snarare an pa 
mojligheten. Manga andra politiskt beslutade program, som 
har djupgaende implikationer for stadernas utveckling, har 
kanske aldrig tidigare setts med "urbana" ogon. De regeringar 
som vill fa staderna pa ratt kol behover utveckla en mycket 
bredare syn pa stadspolitiken och pa ett overgripande satt 
utforma intersektoriella strategier for hanteringen av de 
utmaningar som staderna star infor. 


KALLOR 

F OECD Regional Well-Being 
www.oecdregionalwellbeing.org 
How's Life in Your Region?: Measuring Regional 
and Local Well-being for Policy Making 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264217416-en 
Investing Together: Working Effectively across Levels 
of Government 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264197022-en 


32 


Copyrighted r 


//////////// 0ECD360 2015 



iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin 

■■■H Text och grafik har omarbetats f r3n 
if , OECD (2014), Education at a Glance 2014: 

OECD Indicators, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.17S7/eag-2014-en 


Utbildningen blir mer tillganglig, men aven utbildningens och kompetensernas effekt 
pa vara liv okar. Hogre utbildningsnivaer forbattrar utsikterna till anstallning och hogre 
inkomster. 


Utbildningens tillganglighet fortsatter att oka, och andelen 
vuxna med hog las- och skrivkunnighet blir allt hogre, men 
den socio-ekonomiska diskrepansen vidgas pa grund av att 
utbildningens och kompetensernas effekter pa den enskildes 
livschanser har forstarkts avsevart. 

Arbetsmarknaden belonar hoga 
utbildnings- och kompetensnivaer 

Se pa sysselsattningssituationen. I genomsnitt har drygt 80 % 
av de hogskoleutbildade vuxna anstallning, vilket ska jamforas 
med mindre an 60 % av dem med lagre skolutbildning an 
gymnasium. Hogskoleutbildade personer, sarskilt unga vuxna, 
ar inte immuna mot arbetsloshet. OECD-genomsnittet for 
arbetsloshetstalet bland hogskoleutbildade vuxna lag pa 
5,0 % ar 2012 (okning fran 3,3 % 2008), men i aldersgruppen 
25-34 ar var siffran 7,4 % (okning fran 4,6 % 2008). Som 
jamforelse kan namnas att arbetsloshetstalet for aldersgruppen 
25-34 ar utan gymnasieutbildning nadde 19,8 % 2012 (och t.o.m. 
annu hogre i manga lander), en okning fran 13,6 % 2008. Dessa 
data bekraftar ater att den senaste ekonomiska krisen drabbar 
unga lagutbildade hardast. 

Brist pa yrkeskompetens bara oka risken for arbetsloshet 
- aven bland personer med likartad utbildningsbakgrund. 
Om man exempelvis tittar pa genomsnittet for de 24 landerna 
och de nationella regioner som deltog i undersokningen 
av vuxnas yrkeskompetenser, var 5,8 % av vuxna utan 
gymnasieutbildning, men med en mattlig niva av las- och 
skrivkunnighet, arbetslosa ar 2012, vilket ska jamforas med 


8,0 % av vuxna med likartad utbildningsbakgrund, men som 
lag pa en lagre las- och skrivkunnighetsniva. Pa liknande satt 
var bland de hogskoleutbildade vuxna 3,9 % av dem med lagre 
las- och skrivkunnighet arbetslosa, vilket ska jamforas med 
2,5 % av dem med hogre las- och skrivkunnighet. 

Inkomstuppgifter pekar ocksa pa en vaxande klyfta mellan dem 
som har och dem som inte har utbildning. I hela OECD tjanar 
hogskoleutbildade vuxna 70 % mer, i genomsnitt, an personer 
med gymnasieutbildning. Skillnader i yrkeskompetenser 
paverkar ocksa inkomsterna, t.o.m. bland personer med samma 
utbildningsniva: Genomsnittligt tjanar en hogskoleutbildad 
vuxen, som ligger pa den hogsta nivan med avseende pa las- 
och skrivkunnighet ca 45 % mer an en likartat utbildad vuxen, 
som ligger pa den lagsta nivan in med avseende pa las- och 
skrivkunnighet, enligt matning vid undersokningen av vuxnas 
yrkeskompetenser. 

I de fiesta landerna ar en absolut 
uppatgaende rorlighet inom utbildning 
vanligare an nedatgaende rorlighet 

Utbildningssystemens expansion i manga OECD lander, bade 
pa gymnasial, postgymnasial och hogskoleniva, har gett 
25- till 34-aringar mojlighet att uppna en hogre utbildningsniva 
an deras foraldrar. Genomsnittligt for alia de OECD-lander som 
deltog i 2012 ars undersokning av vuxnas yrkeskompetenser 
(en produkt av OECD- programmet for internationell 
bedomning av vuxnas kompetenser, eller PIAAC) har 32 % av 
unga manniskor uppnatt en hogre utbildningsniva an deras 


33 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// UTBILDNINGENS OCH KOMPETENSENS OKADE BETYDELSE 


Utbildningsoversikt: OECD-indikatorer 



25-64-aringar med inkomst fran sysselsattning 


USA 


SVK 


Utvalda data 


Fler vuxna har hogre utbildning 

% a v 25-64-aringar med hogre utbildning, 2000-2012 


StwtLta* 'Jiff* http://dx.doi.org/10.1787/888933116205 


Stattfrtfc http://dx.doi.org/10.1787/888933114951 


Hogskola eller avancerad forskarutbildnmg 

a 


" 




Utan gymnasieutbildning 


Copyrghted nig 








Grafik har omarbetats f ran: OECD (09/2014), Education at a Glance 2014: OECD Indicators, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/eag-2014-en. 




//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Utbildningens och kompetensens okade betydelse 

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 


foraldrar, medan endast 16 % inte har uppnatt foraldrarnas 
utbildningsniva. I all landerna, utom Estland, Tyskland, Norge 
och Sverige, ar absolut uppatgaende rorlighet med avseende 
pa utbildning vanligare an absolut nedatgaende rorlighet. 
Utbildningsexpansionen har varit sardeles uttalad i Frankrike, 
Irland, Italien, Sydkorea, Spanien och Ryska federationen, dar 
skillnaderna mellan uppatgaende och nedatgaende rorlighet i 
utbildningshanseende ar minst 30 procentenheter. 

Andra konstateranden 

Inemot 40 % av 25- till 34-aringarna har numera 
hogskoleutbildning en andel som ar 5 procentenheter storre 
an i aldersgruppen 55-64 ar. 

Skillnaden mellan aldre och yngre vuxnas andel av dem som nar 
de hogsta resultaten i fraga om las- och skrivkunnighet har 
genomsnittligt sett okat med 10 procentenheter. 

I flertalet OECD-lander borjar skolgangen for de fiesta barn 
numera en bra bit innan de fyllt fern ar. Mer an tre fjardedelar 
av fyraaringarna i hela OECD (84 %) ar inskrivna i forskola 
och lagstadieforberedande inskolning; i de OECD- 
lander som ar medlemsstater i Europeiska unionen ar 89 % av 
fyraaringarna inskrivna. 

Cirka 72 % av de elever som inleder gymnasiestudier slutfor de 
program som de valt inom den foreskrivna normalstudietiden for 
programmet. Om man ger eleverna tva extra ar for att slutfora 
studiema, fullgor 87 % av eleverba framgangsrikt sina programm 
tva ar efter den foreskrivna studietiden fram till studentexamen, 
i genomsnitt for hela OECD. 

Genomsnittligt for hela OECD befann sig ar 2012 fyrtionio procent 
av 15 till 29-aringarna under utbildning. Av de aterstaende 51 
procenten hade 36 % anstallning, 7 % var arbetslosa och 8 % stod 
utanfor den tillgangliga arbetsstyrkan. 

Universitet och hogskolor samt - i mindre utstrackning - 
forskolor erhaller de storsta delarna av medlen fran privata 
kallor: 31 respektive 19 %. Den offentliga finansieringen 
av utbildningsinstitutioner, alia nivaer sammantagna, okade 
mellan aren 2000 och 2011 i alia de lander (utom Italien) for 
vilka jamforbara data finns tillgangliga. Aven om allt fler 
hushall delar skolutbildningens kostnader, okade emellertid 
den privata finansieringen i annu snabbare takt i mer an 
tre fjardedelar av landerna. 

Aven om de offentliga anslagen till undervisningsvasendet 
minskade i forhallande till andra utgiftsposter i statsbudgeten i 
tva tredjedelar av landerna mellan 2005 och 2011, vaxte under den 
kortare perioden 2008-2011 - alltsa nar den ekonomiska krisen 
kulminerade - de offentliga anslagen till undervisningsvasendet 
i snabbare takt (eller minskade i langsammare takt) an de 
offentliga anslagen for andra andamal, i 16 av de 31 landerna 
med tillgangliga with data. 


For blivande forskollarare kravs universitetsexamen (Master's 
degree) i bara fyra av de 35 landerna med tillgangliga data, nagot 
som kravs for gymnasielarare som undervisar i allmanna amnen, 
i 22 av de 36 landerna med tillgangliga data. 

Lararfortbildning ar obligatorisk pa varje skolniva i ungefar 
tre fjardedelar av OECD och partnerlanderna med tillgangliga 
data. Medan det kravs for alia hogstadielarare i 17 lander och 
for befordran eller loneforhojningar i atta lander, kravs det 
inte i sex lander. 

Ar 2012 var drygt 4,5 miljoner studenter inskrivna i 
hogskoleutbildning utanfor sina hemlander. Australien, Osterrike, 
Luxemburg, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien har den 
hogsta andelen utlandska studenter i raknat i procent av det 
totala antalet inskrivna studerande. 


I KALLOR 

Wlllllillllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllillllllll 

TALIS 2013 Results: An International Perspective on 
Teaching and Learning 

D0I: http://dx.doi.org/10.1787/9789264196261-en 

Skills Outlook 2013: First Results from the Survey of Adult 

Skills 

D0I: http://dx.doi.org/lQ.1787/9789264204256-en 

Trends Shaping Education 2013 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/trends_edu-2013-en 


36 


Copyrighted r 


//////////// 0ECD360 2015 / 


//////////// 


INFORMATION 

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 

Text och grafik har omarbetats fr3n OECD 
(2014), Green Growth Indicators 2014, 

OECD Green Growth Studies, 
jrtffx- OECD Publishing 

[[,€*' D0I: http://dx.doi.org/10.1787/9789264202030-en 



Att mata 
framsteg i 
satsningarna 
pa gron 
tillvaxt 



OECD:s indikatorer for gron tillvaxt ar tankta att hjalpa regeringarna att utforma 
policies for att framja ekonomisk tillvaxt och utveckling och samtidigt sakerstalla att 
naturtillgangarna fortsatter att tillhandahalla de resurser och miljoberoende tjanster 
pa vilka var valfard vilar. Den globala ekonomiska och finansiella krisen har i viss man 
lindrat miljobelastningarna. Nar tillvaxten ater tar fart, kommer emellertid trycket att 
intensifieras och snabbt overstiga forkrisnivaerna. 


OECD:s arbete med indikatorer for gron tillvaxt ar 
orienterat kring fyra huvudmal: 1) etablera en koloxidsnal, 
resurseffektiv ekonomi, 2) uppratthalla naturresursbasen, 3) 
forbattra manniskors livskvalitet och 4) genomfora lampliga 
policyatgarder samt realisera de ekonomiska mojligheter som 
gron tillvaxt ger. Sex huvudindikatorer avser kommunicering 
av centrala komponenter i den grona tillvaxten pa ett 
balanserat satt: koldioxid och materiell produktivitet, 
ekologiskt anpassad diversifierad produktivitet, en 
naturresursinventering, forandringar i markanvandningenoch 
befolkningens exponering for luftfororeningar. 

Den globala ekonomiska och finansiella krisen har i viss man 
lindrat miljobelastningarna. Nar tillvaxten ater tar fart, kommer 
emellertid trycket att intensifieras och snabbt overstiga 
forkrisnivaerna, om regeringarna inte skarper de nu gallande 
regelverken. Starkare, langsiktiga satsningar behovs for att 
forbattra den kostnadseffektiva anvandningen av energi och 
naturresurser for att aterstalla skadad miljo, bevara ekonomins 
naturtillgangsbas och forbattra manniskors livskvalitet. Detta 
kraver samordnade insatser av myndigheter inom finans, naring 
och jordbruk, vilkas verksamheter paverkar miljon och kan 
framja den grona tillvaxten. Att bygga upp humankapitalet 
genom utbildning och kompetensutveckling blir en vasentlig 
uppgift. 

Blir vi effektivare nar det galler att 
anvanda naturresurser och tjanster 
fran miljon? 

Under de 20 senaste aren har OECD-landerna overlag blivit 
mer effektiva inom omradena koldioxidutslapp, energi och 


material men med stora variationer bland lander och sektorer. 
Koldioxidutslapp och anvandning av fossila branslen ar inte 
langre korrelerad till ekonomisk tillvaxt, och fornyelsebar 
energi spelar en vaxande roll for satsningarna pa att diversifiera 
och frigora energiproduktionen fran koldioxidutslapp. I dag 
genererar OECD-landerna mer ekonomiskt varde per enhet 
av anvanda materialresurser an 1990, och satsningarna pa att 
atervinna avfall borjar ge utdelning. Jordbrukets anvandning 
av godningsamnen sker ocksa pa ett battre satt, i det att 
overskotten nu minskar i forhallande till produktionen. 

Dessa utvecklingstendenser beror pa en kombination av 
faktorer: genomforande av riktlinjer, konjunkturnedgang pa 
grund av finanskrisen, tjanstesektorns expansion, export av 
resurs- och fororeningsintensiv produktion samt stigande 
handelsvolymer. 

Pa manga omraden ar produktivitetsvinsterna sma, och 
miljobelastningarna ar fortsatt hoga: Koldioxidutslappen 
fortsatter att oka, fossila branslen fortsatter att dominera 
energimixen, ibland tack vare statligt stod, forbrukningen av 
materiella resurser for att stodja den ekonomiska tillvaxten 
ligger kvar pa hog niva, och manga vardefulla material 
fortsatter att kasseras som avfall. 

Bevaras naturtillgangsbasen for vara 
ekonomier? 

Den information som ar tillganglig for att man ska kunna 
bedoma landernas naturtillgangar ar ofullstandig och av 
varierande kvalitet. Framsteg har gjorts i fraga om skotseln 
av fornyelsebara naturresurser, i kvantitativa termer. Varldens 
fiskproduktion pa grundval av fangster har stabiliserats; 


37 



WIIIIIWI 0ECD360 2015 / - ■ s //////////// ATT MATA FRAM5TEG I SATSNINGARNA PA GRON TILLVAXT 


0ECD:s indikatorer for gron tillvaxt 

Utvalda data 


Luftfororeningar i stader 

Genomsnittlig individuellexponering forsma partiklar (PM10), pg/m 3 

WH0:s troskelvarde (20 pg/m J genomsnitt per ar) 


111111 


Copyrghleo nla 



Anvandningen av miljoskatter ar fortfarande begransad i manga lander 


Uppdelning av inkomster fran miljoskatter i % av BNP, 2012 


Sorterad fran lagsta till hogsta for energi 


Motorfordon H Ovrigt 




U 


StatLffik tB-IJS http://dx.doi.org/10.1787/888932925825 


<u 

AUS Australien 

DNK Danmark 

IND Indien 

MEXMexiko 

SVK Slovakien 

-a 

o 

AUT Osterrike 

EST Estland 

IDN Indonesien 

NLD Nederlanderna 

SVN Slovenien 

o 

BEL Belgien 

FIN Finland 

IRL Irland 

NZL Nya Zeeland 

ESP Spanien 

in 

BRA Brasilien 

FRA Frankrike 

ISR Israel 

NOR Norge 

SWE Sverige 


CAN Kanada 

DEU Tyskland 

ITA Italien 

POL Polen 

CHE Schweiz 


CHL Chile 

GRC Grekland 

JPN Japan 

PRT Portugal 

TUR Turkiet 


CHN Kina 

HUN Ungern 

KORSydkorea 

RUS Ryssland 

GBR Storbritannien 


CZE Tjeckien 

ISL Island 

LUX Luxemburg 

ZAF Sydafrika 

USA USA 


//////////// OECDJSO 2015 /»’.'-« .. //////////// 


CZE POL HUN 


Grafik har omarbetats fran: OECD (07/2014), Green Growth Indicators 2014, OECD Green Growth Studies, OECD Publishing 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264202030-en. 


Copyrghted malarial 





//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Att mata framsteg i satsningarna pa gron tillvaxt 

llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 


den kommersiella anvandningen av skogsresurser visar 
en barkraftig bild, och avtappningen av fornyelsebara 
farskvattenresurser ligger fortsatt pa samma niva trots 
stigande efterfragan. 

Det totala trycket pa naturresurserna ar dock fortsatt hogt, 
och stora problem aterstar att losa i fraga om naturresursernas 
kvalitet, deras betydelse for ekosystemet och samordningen 
av deras forvaltning. Omraden med stor biologisk mangfald 
minskar och manga ekosystem halier pa att forsvagas. Hoten 
mot den biologiska mangfalden ar sarskilt patagliga i lander 
med hog befolkningstathet och nar markanvandningen andras 
och infrastrukturutvecklingen ledertill okande fragmentering 
av naturliga livsmiljoer. 

Manga djur- och vaxtarter ar i fara; en tredjedel av varldens 
fiskbestand ar overexploaterade och manga skogar hotas 
avforsamring, fragmentering och omvandling till andra typer 
av mark. Trycket pa vattenresurserna ar fortsatt hogt; i nagra 
fall kan den lokala vattenknappheten hamma naringslivet. 

Tjanar manniskor pa miljoforbattringar? 

De fiesta manniskor i OECD-landerna tjanar pa forbattrad 
renhallning; nastan 80 % tjanar pa offentlig avfallsvattenrening. 
Manniskans exponering mot luftfororeningar pa grund av 
svaveldioxider och partiklar minskar. Samtidigt fortsatter 
ozon, kvaveoxider och mycket fina partiklar pa markniva att 
paverka manniskors halsa. Berakningar av luftfororeningarnas 
kostnaden i OECD-landerna visar att vinsterna med ytterligare 
reduktioner av fororeningarna skulle kunna vara avsevarda. 
Det aterstar ocksa mycket att gora med avseende pa 
vattenforsorjnings- och avloppssystemens accelererande 
forslitning och tillgangen till effektiv avloppsvattenrening i 
sma eller isolerade bosattningar. 

Genererar gronare tillvaxt ekonomiska 
mojligheter? 

Landernas satsningar pa att forverkliga grona tillvaxtprogram 
genom att stodja ny teknik och innovationer och anvanda 
ekonomiska incitament accelererar. Det ar dock fortfarande 
ont om jamforbara data om de ekonomiska mojligheter, i 
termer av jobb och konkurrenskraft, som uppkommer genom 
gron till vaxtpolitik. Dynamikaspekterna av gron tillvaxt ar 
svara att kvantifiera statistiskt, och manga matningsforsok 
har snarare fokuserat pa “grona aktiviteter" an pa ekonomins 
"grona omvandling" och globala leveranskedjor. 

De sektorer som producerar ekologiska varor och tjanster 

halier en vaxande (om an blygsam) andel av ekonomin. Offentliga 
investeringar i FoU, avsedda for miljo- och energieffektivitet, 
har okat, liksom andelen av "grona" patent. Anvandningen av 

miljorelaterade skattelattnader okar, men ar begransad i 
jamforelse med loneskatterna. Andelen av stodet till jordbrukare, 


som belastar miljon mest, har minskat, medan andelen jordbruk 
som uppfyller miljokraven har vuxit. 

Internationella finansfloden, som gynnar gronare tillvaxt, 
ar under utveckling. Medan utslappsrattsmarknaderna 

krymper pa grund av finanskrisen och minskad 
industriproduktion, har nya affarsmojligheter framkommit 
pa omradet "ren energi", dar internationella investeringsfloden 
har gatt om investeringarna i fossil bransleteknologi. Nya 
mojligheter har ocksa uppkommit genom att finansinstitut 
emitterar obligationer och exportkreditorgan underlattar 
privata investeringar i projekt som granskas med avseende 
pa miljoeffekter. Utvecklingshjalp i miljovardande syften har 
fortsatt att oka, och hjalpen till for fornyelsebara energi har 
passerat den till icke-fornyelsebar sadan. 

Anda ar det i marginalen som mycket utveckling fortfarande 
sker, och de aktuella programmen saknar ofta langsiktig 
malsattning och undergraver darigenom overgangen 
tillgron tillvaxt. Landerna fortsatter att stodja produktion 
och forbrukning av fossila branslen pa manga satt. Olika 
energiskattesatser, lag skatt pa branslen med betydande 
miljoeffekter och skattelattnader for bransle, som anvands 
i vissa sektorer, hammar overgangen till en ekonomi med 
laga nivaer av koldioxidutslapp. Politiska reformer pa dessa 
omraden erbjuder stora mojligheter for landerna att generera 
mer skatteintakter och samtidigt na miljomalen pa ett 
kostnadseffektivare satt. 


KALLOR 

yilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 

Towards Green Growth in Southeast Asia 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264224100-en 
Policy Instruments to Support Green Growth 
in Agriculture 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264203525-en 
OECD Environmental Performance Reviews 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/19900090 


40 


Copyrighted r 



0ECD360 2015 


inmriiwmimmtimiwmmiiiMmumiiimtfmiii 

}l l^^ Text och grafik har omarbetats fran 

OECD/FAQ (2014), OECD-FAO Agricultural 
Outlook 2014-2023, OECD Publishing 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/agr_ 

( m ” outlook-2014-en 


Jordbruksoversikt 
att nara varlden 


Varldens bonder och fiskare kommer att kunna tillgodose efterfragan under de tio 
kommande aren. Stigande inkomster, urbanise ring och nya matvanor kommer att starka 
overgangen till protein-, fett- och sockerrika dieter. Priserna kommer att stiga, men 
stanna kvar nedanfor de historiska toppnivaerna. Med en huvudsakligen vegetarisk 
diet, vidstrackt odlingsbar mark samt ett samhalle som langsamt urbaniseras erbjuder 
Indien unika mojligheter och utmaningar. Mot bakgrund av detta vantas per capita- 
livsmedelsproduktionen och -konsumtionen fortsatta att vaxa. 


Varldshandelsprisema pa de viktigaste grodorna har sjunkit 
i betydande grad fran sina historiska rekordhojder, till stor del 
som en foljd av rekordskordarna 2013-2014. Daremot ligger 
kott- och mejeriproduktpriserna kvar pa historiskt hoga nivaer 
pa grund av att tillgangen till dem sjonk mer an vantat 2013. 
Varldshandelsprisema pa etanol och biodiesel fortsatte sin 
nedgang fran de historiska toppnivaer som de nadde 2011, 
tack vare rik tillgang pa badadera. 

Efterfragan pa jordbruksprodukter forvantas bli 
stabil, mojligen stiga, dock langsammare an den sneaste 
tioarsperioden. Spannmal utgor fortfarande huvudinslaget 
i manniskans mathallning, men stigande inkomster, urbanisering 
och andrade matvanor medverkar till en overgang till dieter 
som ar rikare pa protein, fetter och socker. 

Under nasta tioarsperiod beraknas boskapsvolymen 
och biobransleproduktionen oka i snabbare takt an 
spannmalsproduktionen. Denna strukturforandring i den 
globala jordbruksproduktionen foranleder en relativ vaxling 
i riktning motfoder- och oljevaxterfor manniskofoda, djurfoder 
och biobransle, bort fran vegetabilisk stapelfoda som vete och 
ris. Huvuddelen av den nytillkomna produktionen kommer 
att ha sitt ursprung i regioner dar de hammande faktorerna 
ar minst inskrankande. Sadana faktorer ar exempelvis hoga 
produktionskostnader, begransat utrymme for okning av 
odlingsarealen, oro for miljokonsekvenser och forandrade 
politiska ramar, dar avgorande faktorer, t.ex. mark- och 
vattentillgang samt policyregler ar minst inskrankande. 


Spannmalspriserna vantas sjunka i ett eller tva ar till, 
innan de stabiliseras pa nivaer ovanfor dem som gallde 
under perioden fore 2008, men langt under de senare arens 
toppnoteringar. Kott-, mejeri- och fiskpriserna vantas stiga. 
I reella termer beraknas dock priserna pa bade spannmal och 
animalieprodukter ga tillbaka pa medellang sikt, De forvantade 
lageromsattningskvoterna for spannmal har stigit markant, 
vilket borde dampa oron for prisinstabilitet. 

Varldens fiskeriproduktion kommer framst att drivas pa 
av vinster inom fiskodling i utvecklingslander. Bestaende hoga 
kostnader mot en bakgrund av stabil efterfragan kommer att halla 
fiskpriserna en bra bit over deras historiska genomsnittsnivaer och 
darigenom halla tillbaka konsumtionsokningen under kommande 
tioarsperiod. 

Produktionsokningen kommer att fortsatta, framst fran 
utvecklingslanderna i Asien och Latinamerika. Handeln fortsatter 
att vaxa, dock i langsammare takt an jamfort med foregaende 
tioarsperiod. Nord- och Sydamerika kommer att starka sin 
position som den dominerande exportregionen, med avseende 
pa saval varde som volym, medan Afrika och Asien kommer att 
oka nettoimporten for att tillgodose den vaxande efterfragan. 

Densenastetidensjordbruks-ochfiskerimarknadsreformer 

har gjort det mojligt for de grundlaggande tillgangs- och 
efterfragefunktionerna att reagera snabbare pa marknads- 
signaler; bada ar dock fortfarande paverkade av politiskt 
beslutade atgarder, t.ex. produktionsstod, statligt aktieinnehav 


41 




Utvalda data 


Livsmedelspriserna ar mer instabila i utvecklingslander 

Verklig livsmedelsprisinflation 

$ OECD $ Brics-landerna 


Farre i Indien gar hungriga 


C 1 Andel av befolkningen % 




//////////// OECD360 2015 


'/////////// 




I utvecklingslanderna ats det mer kott och fisk 


^ Utvecklade lander Mt = Miljoner ton 



StatiiVWf m4m http://dx.doi.org/10.1787/888933098763 



Copyrghffid maKriol 



//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Jordbruksoversikt: att nara varlden 

lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllh 


och biobransleobligatorier. Ytterligare policy-revideringar ar 
att vanta. USA:s jordbrukslag av ar 2014 och 2013 ars reform 
av Elks gemensamma jordbrukspolitik beslots under forra 
aret; deras bestammelser har dock inte beaktats i de aktuella 
projektionerna pa grund av att tillampningsforeskrifterna inte 
ar slutgiltigt faststallda. 

Nyckelaspekter pa varumarknaden 
fram till 2013 

Spannmal: Varldsmarknadspriserna pa de viktigaste grodorna 
kommer inledningsvis att sjunka under oversiktsperioden och 
darigenom stimulera varldshandeln. Lagren vantas oka, varvid 
risforraden i Asien kommer att na rekordnivaer. 

Oljevaxter: Den globala andelen av spannmalsareal, 
som besatts med oljevaxter, fortsatter att oka, lat vara 
i langsammare takt, da en bestaende efterfragan pa 
vegetabiliska oljor driver upp priserna. 

Socker: Efter en avmattning i slutet av 2013 kommer 
varldshandelspriserna pa socker att aterhamta sig, padrivna 
av stark global efterfragan. Exporten fran Brasilien, varldens 
dominerande sockerexportor, kommer att paverkas av 
etanolmarknaden. 

Kott: Stabil importefterfragan fran Asien, liksom 
ateruppbyggnad av boskapsbesattningarna i Nordamerika, 
bidrar till att halla kottpriserna uppe; priserna pa notkott 
ligger pa rekordnivaer. Fjaderfa passerar griskott for att 
bli den mest konsumerade kottprodukten under loppet av 
oversiktsperioden. 

Mejeriprodukter: Priserna backar nagot fran sina nuvarande 
hoga nivaer pa grund av bestaende produktivitetsvinster 
i de viktigare producentlanderna och fornyad tillvaxt i Kina. 
Indien gar om EU som varldens storsta mjolkproducent och 
bygger upp en ansenlig skummjolkspulverexport under 
projektionsperiodens lopp. 

Fiske: Fiskodlingens okning kommer att koncentreras 
till Asien. Den ar fortfarande en av de snabbast vaxande 
livsmedelssektorerna och gick om det traditionella fisket for 
manniskofoda 2014. 

Biobranslen: Forbrukning och produktion av biobranslen 
vantas oka med 50 %, ledd av sockerbaserad etanol och 
biodiesel. Etanolpriset okar parallellt med raoljepriset, medan 
biodieselpriset foljer tatt efter priset pa vegetabilisk olja. 

Bomull: Det forvantade frislappandet av ackumulerade 
lagerreserver runt om i varlden kommer att stimulera 
konsumtionen, vilket kommer att leda till lagre priser, innan 
priserna hunnit aterhamta sig fram till 2023. 

Fokus pa Indien 

Denna utgava av oversikten fokuserar pa Indien, landet 
med varldens nast storsta befolkning, det hogsta 
antalet bonder samt det storsta antalet manniskor 


med osaker livsmedelstillgang. Oversikten beskriver ett 

relativt optimistiskt scenario for Indien, som enligt 
projektionen star infor en langvarig produktions- och 
konsumtionsokning med avseende pa livsmedel, per capita, 
styrd i synnerhet av sektorer som genererar hogre varde. 

Den nya nationella livsmedelssakerhetslagen ar det storsta 
program i sitt slag som nagonsin initierats; den fordelar 
subventionerade ransoner av spannmal (ca 90 % under 
detaljhandelspriset) till mer an 800 miljoner manniskor. Att 
genomfora den blir en forsta rangens utmaning. 

Subventioner for att stimulera anvandning av godningsmedel, 
bekampningsmedel, utsaden, vatten, el och krediter, samt 
marknadsstodatgarder, har bidragit till en kraftig okning av den 
arliga jordbruksproduktionen under den senaste tioarsperioden. 
Dessa program fortsatter att framja produktionsokningen 
och gor det mojligt for Indien att avsevart oka per capita- 
leveranserna, aven om man darigenom okar trycket pa 
resurserna och forsvagar den absoluta tillvaxten. 

Aven om den indiska mathallningen till stor del ar fortsatt 
vegetarisk, kommer den att diversifieras. Konsumtionen av 
spannmalsprodukter vantas vaxa, men okad konsumtion av mjolk 
och mejeriprodukter, baljvaxter, frukt och gronsaker kommer att 
i hog grad bidra till ett forbattrat intag av naringsamnen. Fisk 
kommer ocksa att utgora en viktig proteinkalla, samtidigt som 
kottkonsumtionen kommer att uppvisa en kraftig uppgang, men 
anda fortsatta vara bland de lagsta i varlden. 

De storsta osakerhetsfaktorerna ligger i Indiens 
makroprestanda, hallbar avkastningstillvaxtoch regerings- 
programmens genomforbarhet. 

Anmarkning om 
makroekonomiska antaganden 

Den makroekonomiska situation som ligger till grund for denna 
oversikt bygger pa antagandet att BNP:s genomsnittsokning 
blir 2,2 % per ar for OECD-landerna. De ekonomiska utsikterna 
for manga tillvaxtekonomier ar tillfredsstallande men nagot 
nedreviderade i jamforelse med den senaste tioarsperioden. 
De fiesta afrikanska ekonomierna uppvisar stark tillvaxt. En 
starkare US-dollar kommer att paverka atskilliga landers 
konkurrenskraft. Raoljepriset antas na 147 USD per fat fore 2023. 


KALLOR 

\iiiitittJitiiiiiiiitiitiiwMnitiniiitiinW^iinuifitniHwiuuiiiiiii 

OECD Compendium of Agri-environmental Indicators 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264186217-en 
Climate Change, Water and Agriculture: Towards 
Resilient Systems 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264209138-en 
Agricultural Policy Monitoring and Evaluation 2014: 
OECD Countries 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/agr_pol-2014-en 


44 


Copyrighted r 



//////////// OECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


ulmmHmmmmmiiiuniiMmiiitHiiiiimiafnmmiimii 

SSSSSSSM Text och grafik har omarbetats fr3n 
j.-?. OECD (2014), Perspectives on Global 
■Hm Development 2014: Boosting Productivity 
to Meet the Middle-Income Challenge, 

OECD Publishing 

DOI: http://dx.cloi.org/iaT787/persp_jlob_ 
dev-2014-en 


Produktiviteten 
nasta utmaning 


Tillvaxtekonomiernas snabba tillvaxt riskerar att sakta in i avsaknad pa atgarder for att 
hoja produktiviteten. 


Manga medelinkomstlander ar inte pa ratt vag for att 
na OECD:s per capita-inkomster: Stark tillvaxt under en 
stor del av det senaste decenniet har i hog grad gynnat 
utvecklingslandernas andel av varldsekonomin. Men 
kommer denna "formogenhetsvaxlingsprocess" att gora 
det mojligt for dessa lander att till slut na upp till OECD:s 
genomsnittliga per capita-inkomstniva? Efter en lang period 
av imponerande framsteg har till vaxttakten borjat avta 
i nagra medelinkomstlander. Med nuvarande till vaxttakt 
kommer flera medelinkomstlander att missa malet att na 
OECD:s genomsnittsinkomstniva fore 2050. Deras utsikter 
att lyckas ar beroende av konjunktursvackani Kina, dar snabb 
tillvaxt hittills har gynnat dess grannar och leverantorer, i 
synnerhet ravaruexportorerna. 

Produktivitetshojning ar nyckeln: For en langsiktig 
nivahojning, behover produktivitetstillvaxten 
accelerera. Under den senaste tioarsperioden lamnade 
produkti vitetsti II vaxt bara ett marginellt bidrag till den 
ekonomiska tillvaxten i manga medelinkomstlander. Den var 
ocksa otillracklig for att i mer betydande grad minska den 
mycket stora klyftan i fraga om produktivitet i forhallande 
till industrilanderna. I Brasilien, Mexiko och Turkiet har 
klyftan t.o.m. vidgats. I motsats till detta noterade Kina 
en imponerande produktivitetshojning: cirka 10 % arligen 
i fraga om arbetskraftsproduktivitet och over 7 % i total 
faktorproduktivitet inom tillverkningsindustri och tjanster. 
Indien upplevde ocksa en avsevard dkning av den totala 
faktorproduktiviteten under den senaste tioarsperioden, 
aven om klyftan mellan detta land och industrilanderna 
fortfarande ar betydande. 


Men produktiviteten okar bara langsamt: For langsiktig 
konvergens maste produktivitetstillvaxten oka. Under den 
senaste tioarsperioden har produktivitetstillvaxten endast 
bidragit marginellt till den ekonomiska tillvaxten i manga 
medelinkomstlander. Det rackte inte heller att avsevart minska 
det mycket stora produktivitetsgapet till industrilander. I 
Brasilien, Mexiko och Turkiet har gapet till och med okat. 
I Kina har daremot en imponerande produkti vitetstillvaxt 
kunnat noteras: cirka 10 % arligen for arbetsproduktivitet och 
mer an 7 % for total faktorproduktivitet inom tillverknings- 
och tjanstesektorerna. Ocksa i Indien har tillvaxten av den 
totala faktorproduktiviteten varit betydande under den 
senaste tioarsperioden, aven om gapet mellan Indien och de 
industrialiserade ekonomierna fortfarande ar patagligt. 

Nagra traditionella tillvaxtmotorer minskar i betydelse: 

Att forbattra produktiviteten ar sarskilt viktigt, eftersom 
manga medelinkomstlander inte langre kan forlita sig pa de 
fordelar som lander med lagre inkomster vanligen atnjuter, nar 
de har klattrat upp till medelinkomststatus. Till dessa fordelar 
hor exempelvis laga personalkostnader och snabb tillvaxt, 
padriven av en av utlandska investeringar styrd utveckling 
av exportindustrierna. Dessutom har den demografiska 
situationen i medelinkomst landerna blivit mindre gynnsam for 
tillvaxten. Uppflyttningen till medelinkomststatus atfoljs ofta 
av en demografisk forandring i och med att dodlighetstalen 
sjunker snabbare an vad fodelsetalen stiger, varigenom 
tillgangen till arbetsfora manniskor okar. Nagra regioner har 
fortfarande potentialen att skorda de demografiska vinsterna, 
sarskilt Sydasien och Afrika soder om Sahara. Pa andra hall 
avtar emellertid den demografiska fordelen. 


45 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// PRODUKTIVITETEN - NASTA UTMANING 


ECD:s perspektiv pa global] utveckling 



Utvalda data 


Gradvis overf bring av valstand 

Procentandel av BNP i kopkraftsparitet (PPP, purchasing power parity) 


Sydafrika 


Ryssland 

Indonesien 


ndien 


Kina 



Produktivitetstillvaxten ar vanligtvis hogre for tjanster an for tillverkning 

Produktivitetstillvaxteni tjanstesektorn jamfort med tillverkning, forandring i procentenheter 2002-2007 



CopyrghleO mi 



Genomsnittlig arlig BNP-tillvaxt fran 2012 till 2050 for att uppna 0ECD:s genomsnitt per capita ar 2050 



StattLirak 


http://dx.doi.org/10.1787/88893B057533 


- AGO Angola BTN Bhutan D2A Algeriet IRQ Irak MEX Mexiko PLW Palau SYC Seychellerna 

"o ARM Armenien CHN Kina GEO Georgien KAZ Kazakstan MNG Mongoliet ROM Rumanien THA Thailand 

o AZE Azerbajdzjan CMR Kamerun GRD Grenada KEN Kenya MYS Malaysia RUS Ryssland TKM Turkmenistan 

— BGR Bulgarien COG Kongo-Brazzaville HUN Ungern LCA Saint Lucia NGA Nigeria SEN Senegal TON Tonga 

BLR Vitryssland COL Colombia IDN Indonesien LKA Sri Lanka PAN Panama STP Sao Tome TUN Tunisien 

BRA Brasilien DOM Dominikanska IND Indien MDA Moldavien PER Peru oc h Pn'ncipe 

republiken 

Grafik har omarbetats fran: OECD (07/2014), Perspectives on Global Development 2014 : Boosting Productivity to Meet the Middle-Income Challenge, OECD 
DOI: http://dx.doi.org/10.1787/persp_glob_dev-2014-en. 


TUR Turkiet 
UKR Ukraina 
VNM Vietnam 
ZAF Sydafrika 

, OECD Publishing 

■ MA 


CopyrghtM maleml 


//////////// 0ECD360 2015 / SVERIGE //////////// 


Produktiviteten - nasta utmaning 

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii 


Medelinkomstlanderna kan hdja 
produktiviteten genom: 

Fortsatt diversifiering till hogre mervardessektorer 
inom jordbruk, industri och tjanster: Diversifiering ar 
sarskilt viktig i sadana medelinkomstlander som ser stigande 
lonekostnader, liksom i lander med stora naturresurser. 

Innovation genom att anvanda globalt tillganglig 
kunskap och utvecklande av inhemska kompetenser: 

Till och med de mer avancerade medelinkomstlanderna har 
fortfarande en hel del att hamta in for att kunna bli teknologiskt 
jambordiga med industrilanderna. Forutom battre integration 
in i varldshandelssystemet och tillskott av utlandsk know- 
how genom handel, utlandska direktinvesteringar och andra 
kanaler behover landerna ocksa utveckla kompetens att ta 
fram nya produkter och forfaranden, som battre passar deras 
egna behov och skapa sin egen konkurrensformaga. 

Reformera produkt-, arbets- och f inansmarknaderna och 
utvecklingskompetenserna: I manga medelinkomstlander 
ar utvecklingen av konkurrenskraftiga, innovativa foretag ofta 
hammad av olampliga lagar och andra forfattningar samt 
brist pa kompetens. 

Bygg upp konkurrenskraftiga tjanstesektorer: Den 

inhemska tjanstesektorn kan vaxa sa mycket att den racker till 
for att tillgodose de vaxande medelklassernasbehov. Tjansterna 
kan ocksa oka tillverkningsindustrins konkurrenskraft och vara 
en kalla till exportvinster. 

De kan ocksa fortsatta att utnyttja 
"gamla" tillvaxtmotorer genom att: 

Flyttaarbetskraftfran lag- till hogproduktivitetssektorer: 

Manga medelinkomstlander, daribland Indien, Indonesien, 
Iran och Malaysia, har annu potentialen att dra nytta av 
att arbetstagare inom jordbruket, tillverkningsindustrin och 
tjanstesektorn flyttar upp till hogproduktivitetssektorer. 

Fullt utnyttjande av tillvaxt pa grundval av 
faktorackumulering: De fiesta medelinkomstlander har 
fortfarande utrymme for uppgradering av sattet att anvanda 
arbetskraften och kan ackumulera ytterligare av manskligt 
och materiellt kapital. Aven effektiviteten i anvandningen av 
produktionsfaktorer kan forbattras. 

De kan arbeta for att sprida tillvaxtens 
fordelar genom att: 

Se till att alia medborgare har lika startmdjligheter: I 

manga medelinkomstlander ar fattigdomen fortfarande 
utbredd och/eller sa har inkomstskillnaderna okat under den 
senaste tioarsperioden. Frustration bland "medelklassen" 
med avseende pa deras levnadsstandard och deras brist pa 
inflytande pa beslutsprocesserna har orsakat spanningar i 


en del medelinkomstlander. Dessa samhallsproblem behover 
atgardas genom tillgang pa battre offentliga produkter 
och tjanster, forbattring av manniskors livskvalitet, fler 
arbetstillfallen och sakerstallande av ett storre folkligt 
inflytande pa ekonomin. 

Utveckla effektiva regionala program for att stodja 
en rattvisare tillvaxt och minskade klyftor mellan 
regionerna: Detta kraver att man identifierar regionala 
konkurrensfordelar och anpassar de offentliga tjansterna till 
lokala behov samtidigt som tattbefolkade fattiga omraden 
prioriteras. 

Oka energieffektiviteten och den ekologiska barkraften: 

Genom att diversifiera och overga till mindre energiintensiva 
sektorer och valja energieffektiva teknologier skulle man 
kunna minska sarbarheten for energiprisfluktuationer 
samt lag- och preferensandringar. Dartill maste storre 
uppmarksamhet agnas den ekologiska barkraften nar man 
utformar framgangsrika utvecklingsstrategier. 

De kan gora regeringarna mer 
effektiva genom att: 

Forbattra kompetensen att formulera och genomfora 
planer: Battre utbildning av statstjanstemannen och 
forbattrad samordning av regeringsorganens atgarder ar 
av vasentlig betydelse for att man ska kunna sakerstalla 
effektiv planering och effektivt genomforande. Djarva 
strategiandringar kan vara politiskt svargenomforbara och 
kostsamma, dock mindre kostsamma an ingen andring alls. 
Effektiva kommunikationsstrategier och ratt timing och 
periodisening ar avgorande, om man vill fa stod fran flera 
intressenter nar dessa reformer ska genomforas. 


Ikallor 

miiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiwiiiiiiiiiiiiiwii 

African Economic Outlook 2014: Global Value Chains 

and Africa's Industrialisation 

DOI: http://dx.doi.org/10.1787/aeo-20H-en 

Economic Outlook for Southeast Asia, China and India 2014: 

Eeyond the Middle-Income Trap 

DOI: http://dx.dol.org/101787/saeo-2014-en 

Perspectives on Global Development 2014: 

Boosting Productivity to Meet the Middle-Income 
Challenge 

DOI: http://dx.doi.org/101787/persp_glob_dev-20H-en 


48 


lopynghted r 


BETTER POLICIES FOR BETTER LIVES 


OECD iUbmry 


OECD:s globala kunskapsdatabas 

Mer an 1 miljon hamtningar i manaden! 




www.oecd-ilibrary.org 


®))OECD 

ocmn pcuoqi raa ncrrcn mu 






FORUM 


2015 


OECD:s storsta allmanna event, som foljer alldeles efter 
det stora arliga ministermotet. 


Kom och debattera de mest angelagna fragorna 
pa den globala agendan och samtala med ledare 
fran hela den politiska sfaren. 


Kom ihag datumet! 


www.oecd.org/forum 


mum